Kategori: Ordförandens blogg

 ”Rätten slår fast att Tomas ska betala 10 000 kronor i böter och skadestånd på sammanlagt 34 000 kronor till hijablärarna. Vidare ska han betala 11 200 kronor till staten för sin försvarare.”

Det här fallet är upprörande.

Domen skulle nämligen aldrig hålla om den kom upp i Europadomstolen (ECHR ). Åklagaren och poliserna visar en närmas chockerande okunskap om sakläget och förstnämnda visar en aktivism som är ovärdig vårt rättsväsende.

”Tomas tydliggjorde även för sina följare på Facebook att han ”inte pekar ut gruppen muslimer utan bara kräver att skolan ska vara politiskt och religiöst neutral, särskilt gäller det undervisande personal”.

Detta att kräva religiöst neutral klädsel hos lärare inom skolväsendet har stöd av flera domar från ECHR. Något som åklagaren är pinsamt omedveten om. (Se t.ex. kom. mål nr: 26625/02, och 65500/01, nr 44774/98, 42393/98.)

I sistnämnda fall, som först drevs till den Schweiziska författningsdomstolen och vars argument sedan godkändes av ECHR anfördes att: ”Slöjbärandet förbjöds med hänvisning till […] att sjalen utgjorde en ”uppenbar identifikationsmarkering som påverkar eleverna av deras lärare”.

Klagan från islamisterna avfärdades också med orden: ” …det är svårt att förena bärandet av huvudduk med principen om jämställdhet [slöja/hijab markerar kvinnan accept av sharia i vars regelverk hon är manifesterat mindre värd och underdånig oavsett vad hon själv säger], vilken är en grundläggande värdering i vårt samhälle”.

Notera här att ”jämställdhet” är en av det absolut mest centrala och hyllade normerna inom den svenska statsideologin; att denna norm ändå får stå tillbaka inom rättsväsendet säger mycket om hur långt krypandet inför islam och kritik av densamma har gått i det här landet.

Europadomstolen lade också till i sin dom till att den inverkan en tydlig religiös symbol kan ha på barn i en ålder då barn ”undrar över mycket och också är mer påverkbara än äldre elever”.

Således borde det vara självklart att skolpersonalen ska ha en neutral religiös klädsel. Att döma en man som efterfrågar detta är ett groteskt rättsligt övergrepp, som måste korrigeras.

”– Det är så kränkande. En pappa som bara vill skydda sina barn, hur kan man bötfälla en sådan person? Dessutom förklara mig som brottsling. Man ger mig inte något som helst skydd utifrån grundlagen och yttrandefrihet. Det är så långt gånget så den stora chocken är att samhället har blivit så här och att det är så här riggat, säger Tomas till Samnytt.”

Tomas måste överklaga och då få upprättelse. Åklagaren å sin sida måste omgående entledigas pga sin uppenbara brist på både rättskunskap och det upplysningstänkande som hela vår civilisation vilar på.

Läs om hela den absurda rättsprocessen här>>

Två  personer, som allmänheten knappt får veta något om, har utsetts till Justitieråd i Högsta domstolen. Där ska de döma och bl.a. sätta de så viktiga prejudikaten.
Se här >>

Av vad man kan se så är valet dels ett exempel på sedvanlig anti-meritokratisk könskvotering (Domarnämnden kommer regelmässigt med ett av varje könsdel som förslag oavsett bakomliggande meriter hos sökande) samt att ingen av kandidaterna gjort sig känd för ökatt inslag av folkligt deltagande i dömandet i form av t.ex. jurys för svårare mål. Båda är fast förankrade i ett anti-medborgerligt och anti-naturrättsligt status quo (nuvarande system) och den ena har dessutom en tydligt socialdemokratisk profil.

Hur som helst.

Att utse justitieråd ska förstås inte tillfalla regeringen, med deras uppenbara incitament till politisering, utan av riksdagen efter en utförlig och publik hearing av kandidaterna. Riksdagen kan efter detta neka en kandidat varefter en ny måste utses.

Vidare måste den gravt politiserade Domarnämnden, som vaskar fram kandidaterna, (och som bl.a. har en majoritet ingående i det jävsintrikata statsfeministiska Hildanätverket. Läs mer om det här >> och här >>) ersättas med en institution med bredare inslag av både domare, advokater, riksdagsmän och medborgare.

Nuvarande system är konstitutionellt infantilt men belönar maktmanipulation.  Således försvaras det hårt av  S och övriga partier som bara låter det rulla på  och av andra för att de är konstitutionellt inkompetenta.

Så mycket som behöver korrigeras i vår konstitution.
Läs gärna mer om det i boken Omstart Sverige>>

En förfrågan har kommit från en systerförening till oss, kallad Föreningen Medborgarperspektiv, att vidarebefordra en information riktad till våra medlemmar, vilket jag härmed gör.

”Inbjudan till Medborgarrättsrörelsens medlemmar att bli skribenter i WikiPolitik.

WikiPolitik ska bli uppslagsverket för de frågor som mest påverkar politiken.

Föreningen Medborgarperspektiv.se har liknande åsikter om Sveriges behov av politisk förändring som er förening har. Bristande kunskap är ett stort problem. Här presenteras ett förslag hur vi som enskilda kan medverka till att förbättra insikten i de ämnen som kräver bättre lösningar än vad vi har i dagens Sverige.

Vi söker nu skribenter bland en bredare krets samhällsengagerade individer.

Vi bjuder in er till medverkan i ett projekt för att höja den politiska kunskapen hos medborgare, en förutsättning för att de ska kunna kräva en bättre fungerande politik. Att klaga utan att veta eller förstå ger inga resultat. Kunskap är första steget till makt.

En tydlig majoritet anser att Sverige är på fel väg. Alldeles för få kan vara tydliga med vad som behöver ändras. Det saknas helt enkelt lättfattliga relativt korta beskrivningar i de flesta politiska ämnen. Inte undra på att politiska debatter på TV blir i det närmaste obegripliga. I värsta fall kan man få uppfattningen att två motsatta åsikter är lika bra efter 3 min munhuggande. Tex när Ygeman berättar att vi har en bra energipolitik med fortsatt prioritet att fortsätta bygga ut med förnybar vindkraft som gett oss exportöverskott av el. Sanningen är tvärtom men tittaren utan djupare kunskap blir inte övertygad om det tokiga i ministerns uttalande.

WikiPedia ger inte  vägledning om var problemen finns och vad som behöver ändras.

Det är en god gärning om du har specialkunskap i viktiga ämnen och därmed kan medverka som skribent i detta projekt. Ett nytt Wiki (snabb) med fakta och analys behövs  så snart möjligt. WikiPolitik har en egen webbplats som kommer att introduceras till media när vi kommit upp i ett 20-tal ämnen eller fler.

Detta är vårt motto: WikiPolitik – när jag begripit vad som är fel kan jag kräva det som blir rätt.

Vi bifogar ett exempel som behandlar det misstolkade uttrycket mångkultur. För att få rätt nivå bjöd vi in Leif Erixell som bidragit på flera sätt  med sin stora kunskap i bla detta ämne. Utgångspunkten är att formulera en relevant fråga som i detta fall blev  ”Kan reglerna för mångkultur bestå när allt blev annorlunda efter beslutet 1975?”

Sedan redovisar man nödvändiga fakta och ger exempel på oönskade effekter. Man lämnar sedan svar på den egna frågan. Formulering på frågan ger möjlighet att begränsa ämnet på ett hanterbart sätt. Avslutningsvis ger man förslag på frågor till makthavare och politiker. Med detta som grund ska både läsare och journalister vara mer rustade och visa att de inte nöjer sig med svammel eller icke förpliktigande svar. Allt för att kunna påverka en bättre framtid.

Vi uppskattar om du hör av dig med aktivt intresse och eget förslag till ämne. Ställ gärna frågor eller diskutera med mig om vad som kan bli ditt bidrag. Inget är självklart men som en medlem i en förening kan detta vara ett bra exempel vad vi enskilda kan medverka med.

Ett alternativ som jag fick från Elsa Widding är att hon refererar till 3 texter som hon bedömer på bästa sätt kan tjäna som underlag för andra att ställa samman. Metoderna att komma framåt kan vara olika men de är resultatet som räknas.

Med vänlig hälsning

Föreningen Medborgarperspektiv

Lars Bernhoff
projektledare 0739809830
lars.bernhoff@gmail.com

Ämnesförslag för WikiPolitik. Listan kommer att göras längre.

Cybersäkerhet, Friskolor, Skolresultaten – verkligheten, Kärnkraft, Kriminalpolitik, Polisens roll och förutsättningar, Strandskydd, Energi- och elbristen, Sveriges bistånd – nytta och omfattning, Kinas internationella inflytande, Gängvåld och klaner, Coronahanteringen, Pensionernas utveckling, Tjänstemannansvaret – aspekter, Assistansersättning – regler och tillämpning, Järnvägsnätet och höghastighetståg, Miljöregelverkens inverkan, Invandring och integrationskostnad, Yttrandefrihet- teori och praktik.

Leif Erixell ställer till vårt förfogande texter att hämta från hans nya bok Liten handbok för alternativa tänkare : Inklusive en samhällspolitisk ordbok  ”/

Starkt inlägg i debatten av affärsjuristen Claes Sjölin.
Här följer en sammanfattning av punkterna samt en länk till själva artikeln.

1. Ge skogsägare upprättelse.
2. Se till att de mänskliga rättigheterna i praktiken blir mänskliga rättigheter också för näringslivet.
3. Gör om strandskydden i grunden.
4. Ta det svenska raset i internationell ranking på allvar.
5. Se till att Sverige rättar sig efter Europadomstolens domar.
6. Se till att aktivistiska tjänstemän och deras chefer fälls för tjänstefel när de utan rättsligt stöd försöker runda lagen.
7. Ge tillbaka större makt över straffmätningen till domstolarna.
8. Vänta inte med att stärka domstolarnas oberoende ställning.
9. Ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta reda på hur stora vatten- och markområden av landets yta som på ett eller annat sätt är miljöskyddade (och rimligheten i detta).
10. Ge oss en riktig justitieminister.

Och till detta vill jag tillägga:

11. Gör om valsystemet till personval i enmansvalkretsar så att de valda får en direkt ansvarskoppling till dem som valt dem och inte i första hand till respektive partiledningen som ängslig röstboskap. Först då kan vi få in verklighetens folk och också få en lagstiftning som på allvar kan ta i tu med ovanstående. Innan dess kommer tyvärr mycket lite att hända.

12. Återinför maktdelningsprincipen med två kammare för en mer övertänkt och genomtröskad lagstiftning som inte, som nu, är extrem känslig för olika, av högljudda aktivistgrupper, uppiskade opinioner vare sig dom säger sig stå för ”öppna gränser”, att insekter i ett stenrösen har företräde framför äganderätt och rådighet över sin egen mark, ogrundad klimatalarmism (med påföljande energikris) eller olika importerade  vänsterideologier som multikulturalism, identitetspolitik, kvoteringsmani och påbjuden kulturell självspäkelse. Återupprätta Montesquieu!

Här är artikeln >>

 

 

De rättighetsföraktande åtgärder som nu följer i pandemins spår från många hispiga regeringar tycks bli allt allvarligare.  Man talar t.ex. i Österrike om vaccinationstvång för myndiga medborgare som, om det inte hörsammas, kan leda till fängelsestraff.  Se här>>.

Detta är fullständigt unikt för Västvärlden och djupt oroande. I Sverige börjar man mer försiktigt med att man vill inför vaccinationspass för de som valt att inte vaccinera sig med det nödgodkända vaccinet, trots att det saknas vetenskapligt stöd för att detta skulle ha någon som helst effekt för smittspridningen, bortsett från då den grundläggande principiella frågan om likabehandling av alla myndiga medborgare :”allas lika värde” som samma politiker som nu vill starta repressionsapparaten gärna svänger sig med.

Den nya chefen för FHM , Karin Tegmark Wisell (som utstrålar en skarp medborgardompterande och rättighetsföraktande kompetens)  socialministern Lena Hallengren och kulturminister Amanda Lind kör alltså utan att blinka fram ett uppenbart grundlagsvidrigt förslag ( se nedan) som gör att vissa människor i Sverige – som valt att avstå från det nödgodkända och föga varken grundligt undersökta (inga studier finns t.ex. för havande kvinnor och foster) eller effektiva spikproteinvaccinet (studera särskilt Gibraltar – fullvaccinerat – men där smittspridningen nu löper amok. Se även detta>> och detta>>) – ska behandlas som andra klassens medborgare som inte längre ska få utöva samma rättigheter som övriga –  hur friska de än är!

Fråga på det från våra journalister på den återkommande pressträffen? Sannolikt inte. Vi har nämligen en journalistklass i PK-medierna som i sin uselhet alltid kryper för maktens propåer. Deras följsamhet mot vad som än kommer som kan motivera att folk dompteras och rättar in sig i ett allt sjukare led, tycks tyvärr inte sakna några gränser.

Citerar ur en artikel från Dagens Juridik:

”Regler om vaccinationsbevis innefattar inskränkningar i grundläggande rättigheter såsom t.ex. mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och rätten till kroppslig integritet. Enligt 2 kap 21 § regeringsformen får begränsningar i dessa rättigheter aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem. En så kallad proportionalitetsbedömning krävs.

En sådan bedömning ska göras i tre steg, nämligen (i) bedömning om åtgärden bidrar till att nå målen (ii) bedömning om mindre ingripande alternativ finns att tillgå samt slutligen (iii) allmän avvägning mellan berörda intressen.

Att, såsom regeringen gör i förslaget, enbart hänvisa till att deltagarbegränsningar syftar till att skydda enskildas liv och hälsa (s. 47) utgör inte en genomförd proportionalitetsbedömning.

Även rätten till respekt för privat- och familjeliv enligt Europakonventionen (följer av Europadomstolens praxis) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna kräver att proportionalitetsbedömningar görs.

Redan avsaknaden av en proportionalitetsbedömning gör att förslaget strider mot grundlagen, Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.”

”Lagrådet bör enligt vår uppfattning involveras för att granska förslaget i dess helhet inklusive den fortsatta tillämpningen av covid-19-lagen. Adekvat analys kring förslagets proportionalitet måste ske. Därutöver måste patientlagens regler om informerat samtycke beaktas.

Ett samtycke till vaccinering är inte frivilligt om det innebär att rättigheter fråntas en person som inte vaccinerar sig. Även frågor om olaga diskriminering aktualiseras.”

”Bevis om tillfrisknande efter genomgången infektion ingår inte i regeringens förslag och inte heller möjligheten att använda sig av test för pågående infektion. Förslaget skiljer sig därför från EUs så kallade gröna pass”

Som sagt Karin Tegmark Wisel och Lena Hallengren lär vassa. De struntar t.ex. i följande faktum:

”Flera studier har visat att den naturligt genererade immuniteten genom infektion är bredare och mer långvarig än den vaccingenererade, vilket redogörs för i detalj i remissvaret med angivande av källor.”

”I förslaget görs heller ingen förnyad analys av sjukdomens allvarlighet, riskerna för allvarliga biverkningar av vaccinen samt immunitetsläget i samhället givet tidigare samhällsspridning och vaccination. ”

”Vår uppfattning är att förslaget inte är proportionerligt oavsett smittspridningsläge och därmed bedöms strida mot grundlagen, Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och att regeringen därför bör dra tillbaka förslaget.”

Detta är uppenbart och totalt haveri från nämnda politiska trojka, särskilt från den politiskt urarva Lena Hallengren.

Nu återstår bara för PK-medierna att antingen tysta ned detta (troligast) eller bagatellisera det. Märk gärna mina ord.

Anser du, som artikelförfattarna i Dagens Juridik, att detta med vaccinpass är inledningen på ett sluttandem plan vad gäller statens kontroll av medborgarna (inte minste deras kroppsliga integritet), så gör gärna en JO-anmälan här>>

Artikeln i Dagens Juridik som citeras ovan hittar du här>>

JK tog i början av augusti i år beslutet att tilldela en ung migrant dömd för grov våldtäkt SEK 840 000 i skadestånd. Anledningen som förebars var en häktningstid som ansetts för lång i relation till straffet som f.ö. var extremt lågt (det slutade  i Hovrätten med 2 års fängelse (!) + utvisning) Se hela det märkliga juridiska förloppet här >>

Lagen om ersättning för frihetsberövande (1998:714) säger följande (mina kommentarer inom klammer):

”Ersättning kan vägras eller sättas ned, om den skadelidandes eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning [han kan antas fly/försvinna vid frisläppande, förstöra bevis eller hota vittnen till tystnad] eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas. [att vara dömd för grov våldtäkt och med hänsyn till offret och dennes ersättning gör det synnerligen oskäligt – och grovt oetiskt – att lämna ersättning annat än möjligen en liten symbolisk summa].

Detta lagrum bortsåg alltså JK ifrån och kravet på hennes avgång är därför högst berättigat. Om hon får fortsätta (och inget tyder tyvärr på annat) kan vi på mycket goda grunder konstatera att justitieminister Morgan Johansson och regeringen är lika omdömeslösa som JK. Hennes vägran att svara vara på frågor (Samnytt m.fl.) annat än för utvalda servila PK-medier som DN och SvD är ytterligare ett viktigt skäl. 

Justitieministern har i samband med denna affär avvisat ett förslag från Moderaterna att slopa ersättning för dömda brottslingar som suttit häktade (någon som förklarats oskyldig men suttit häktad en längre tid ska självfallet ha ett kraftigt skadestånd). Strafftiden kan minskas med häktningstiden om den blivit för lång. Det räcker. Moderaternas förslag avisades av Justitieministern med motiveringen att han tyckte det var bättre att man höjda ersättningen för brottsoffren. Detta betyder alltså att han tycker det är helt OK att den dömde våldtäktsmannen fick nära en miljon kronor så länge offret får minst lika mycket. Men då har man rättat ett fel men behållit det andra. En helt orimlig ordning!

Signaturen ”Malm!” på Twitter säger följande, vilket är helt korrekt:
”Flera jurister – t.o.m JK själv – försöker få det att låta som beslutet följer av lag. Med det finns givetvis ingen lag som säger att en våldtäktsman ska ha 840.000 kr kumrif [kontant utan moms rakt i fickan]. JK gjorde en bedömning. I detta fall var det bedömning helt fel [ = gravt omdömeslös]”. 

Om det vore så att ersättningar av denna typ följde automatiskt av lag så skulle JK inte  ens behövas utan kunna ersättas med en teknokrat med en kalkylator, vilket inte är fallet. JK har som sagt alla möjligheter att göra egna bedömningar, välja belopp och även vägra utbetalning.

JK: ”Jag har förståelse för att gemene man tycker det här är stötande, men det är inget som JK har hittat på, utan det är enligt lag”,(SvD 16/8), så far hon med osanning. Hon hade absolut kunna jämka beloppet till noll och sedan om våldtäktsmannen varit missnöjd hade han kunna driva frågan i domstol. En JK som gör en personlig bedömning av skadeståndet och sedan låtsas som beslutet var hugget i sten från början är ingen JK som allmänheten och riksdagen borde godta. Hon är helt enkelt gravt inkompetent och urholkar därigenom förtroendet för rättsväsendet, vilket är ytterligare ett skäl för hennes omedelbara entledigande. 

Och så här säger ett av våldtäktsoffren:

”– Det är ett hån mot kvinnor i Sverige, säger Petra till Expressen, och berättar att hon själv bara fått ut 3 000 av de 225 000 hon själv fick i skadestånd.”

Ansvarig? JK och lagstiftarna i oskön förening. Men JK primärt. Hon hade alternativ. Det hon gjorde var inte oundvikligt och hugget i sten. Tvärtom. Ändå svek hon offren och stärkte förövaren. Det finns helt enkelt inga ursäkter.

Ett talesätt säger att ”en fisk ruttnar från huvudet” och i den svenska statens förfall är denna metafor tyvärr passande. Den förövarvänliga rättspolitiken i stort (t.ex. 17-åringar som begår svåra brott som polismord kommer undan med ett några få år på ungdomsanstalt innefattande allvarliga ”samtal” och datorspel, sedan tillbaks till gänget igen), den misslyckade bekämpningen av gängkriminaliteten, den extremt kostsamma migrationspolitiken samt energipolitiken där vi nu går mot en oviss vinter med högst sannolikt skenande elpriser och möjliga allvarliga el-avbrott, allt indikerar att vi lever i en politisk förfallsperiod där relativt svåra prövningar, helt i onödan, väntar svenska folket. 

Ett nytt Sverige- och medborgartillvänt ledarskap som bl.a. inför en ny brottsbalk byggd på klassisk straffrätt är av nöden.* 

En förändring i den riktningen kan inte komma fort nog.

• För ett genomtänkt förslag på en sådan ny brottsbalk och byggd på klassisk straffrätt där offrens upprättelse genom rimligare straff byggd på att sona brottet (och inte primärt få ”vård” så som varande vandrande exempel på ”socioekonomiska faktorer”) står i fokus, se boken Gangstervåldet, den nya brottsligheten (Fri tanke förlag) av Fredrik Kärrholm. I Kärrholm har vi  tveklöst ett nytt ämne för en justitieminister i en ny regering. Boken och den analys den innehåller av vårt rättsväsende är ovärderligt klarsynt och förslagen etiskt helt rätt i tiden. Rekommenderas.