Kategori: Finans- och rättssäkerhet

Tolkning i brottmål (Det straffrättsliga ansvaret) I brottmål är tolkningen strikt bunden till legalitetsprincipen och de specifika brottsrekvisit som regeringen fastslagit i  i propositionen 2025/217 Krav på uppsåt (Medvetenhet): Lagen omfattar endast uppsåtliga handlingar. Det innebär att domstolen i ett brottmål helt ska bortse från vanliga mänskliga misstag, slarv, olyckliga omständigheter eller felbedömningar i otydliga regelverk. Tjänstemannen måste ha varit helt medveten om att handlingen stred mot gällande författningar och lagar som Sverige förbundit sig att följa. Vidare tillkommer syftesrekvisitet (otillbörlighet). För fällande dom räcker det inte att bara bryta mot en regel. Åklagaren måste bevisa att handlingen eller underlåtenheten gjordes i syfte att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån,eller för att otillbörligt missgynna någon vilket kan ske om en domare inte ger tillfälle att låta vittnen höras som skulle kunna avgöra brottsmålet.

Utvidgat tillämpningsområde: Till skillnad från det klassiska brottet tjänstefel (som kräver direkt myndighetsutövning), omfattar det nya brottet all offentlig tjänst eller uppdrag. Domstolen kan alltså döma anställda inom stat, kommun och region samt politiker och privatanställda som utför offentliga uppdrag (t.ex. vid skattefinansierad upphandling), även om de inte fattar direkta myndighetsbeslut. Undantag finns för interna förseelser: Domstolen ska tolka lagen så att rena interna konflikter, brott mot interna policys, kollektivavtal eller anställningsavtal faller utanför det straffbara området. Detta ska istället hanteras arbetsrättsligt.

Straffskala: Normalgraden ger böter eller fängelse i högst 2 år. Vid grovt brott (där minimistraffet skärptes i reformen) döms till fängelse i 1,5 till 6 år.

Tolkning i tvistemål i domstolar (Det civilrättsliga och skadeståndsrättsliga ansvaret). I tvistemål prövas inte om tjänstemannen ska straffas med fängelse eller böter. Istället handlar det om skadestånd – antingen mellan en enskild/företag och staten/kommunen, eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det allmännas skadeståndsansvar (skadeståndslagen): Den nya brottsbalksbestämmelsen ändrar inte grundregeln att det är staten eller kommunen (det allmänna) som bär det primära ekonomiska ansvaret mot medborgarna vid felaktig hantering. En privatperson som drabbats av en tjänstemans maktmissbruk stämmer myndigheten i ett tvistemål, inte tjänstemannen personligen. Viadare har arbetsgivarens regressrätt mot tjänstemannen: om en myndighet tvingas betala skadestånd på grund av att en anställd begått det nya brottet missbruk av offentlig ställning, kan arbetsgivaren kräva pengarna tillbaka från tjänstemannen (så kallat regresskrav).

I tvistemål tolkar domstolen om den anställde har handlat i strid med sina skyldigheter i anställningen. Eftersom brottet kräver uppsåt och syftar till otillbörlig förmån, uppfylls i regel kraven på ”synnerliga skäl” i skadeståndslagen för att göra arbetstagaren personligen betalningsansvarig. Arbetsrättsliga tvister (LAS): Om tjänstemannen avskedas eller sägs upp till följd av agerandet, kan det leda till ett tvistemål i Arbetsdomstolen eller tingsrätten. Domstolen använder då den straffrättsliga fällande domen (eller bevisningen om uppsåtligt maktmissbruk) som grund för att bedöma om det förelegat laga grund för avskedande enligt lagen om anställningsskydd (LAS).

Svenska domstolar måste följa lagar och förordningar. Det är en grundläggande princip i den svenska rättsordningen att domstolarna är skyldiga att döma enligt gällande rätt. Enligt regeringsformen ska domstolarna pröva om en lag strider mot grundlagen (så kallad normprövning). Om en domstol finner att en lag strider mot en grundlag eller en överordnad författning, får den i vissa fall låta bli att tillämpa den EU-rätt: Sverige är medlem i EU, och EU-rätt har företräde framför svensk lag. Om en svensk lag strider mot direkt tillämplig EU-rätt, ska domstolen ge företräde åt EU-rätten. Objektivitet och självständighet: Domstolarna är självständiga i sitt dömande. Varken regeringen eller andra myndigheter får lägga sig i hur en domstol avgör ett enskilt fall. EU-rätt har företräde framför svensk lag.  EU-domstolen (Luxemburg) avgör EU-lagstvister, ger förhandsavgöranden, är högsta instans.

I flera fall som jag redan skrivit om har svenska domstolar vare sig följt lagar och förordningar. Det gäller både tolkningen av Avtalsrätten EU-rätten och Handelsagenturlagen. I dessa fall har man också brutit mot sitt tjänstmannaansvar vilket är straffbart. I brottsmål bär Staten och kostnaden för processen och utredningsbördan. Målsäganden behöver inte riskera sin ekonomi för att bevisningen ska säkras eller att målet skall prövas i domstol men är skyldig agera om det redan är bevisat att godkända och bevittnade avtal aldrig har följts. I ett tvistemål får målsägaren (käranden) och motparten (svaranden) stå helt på egna ben. Käranden bär hela bevisbördan som domstolen är skyldig att utreda i både mellandom och slutlig dom. Förloras målet tvingas käranden stå för hela kostnaden vilket förutsätter att domstolen prövat målet korrekt och följt gällande lagar. Om inte måste målet prövas på nytt genom anmälan till Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) och genom resning.

Författare och skribent i finansrätt

I det kungliga slottet, i Spegelsalen med guldmålade stolarna och kristallkronorna byter drottning Silvia kronprinsessan Viktoria och prinsessan Madeleine bord. Alla 14 barn får sitta med en kunglighet tillsammans med sina vårdnadshavare. Under valrörelsen har såväl Ulf Kristersson (M) som Magdalena Andersson ( S) träffat gruppen. Drottningen berättar för Wolodarski att kungafamiljen engagerat sig för Ukraina på många olika sätt. sedan den fullskaliga invasionen. Drottningen förstår att det är svårt att behöva åka tillbaka till Ukraina efter den korta vistelsen i Sverige, men hon tror att de gör det av med en inre kraft. Barnen tror att det här går över, att de har vänner och att vi svenskar tänker på dem. De här barnen, som har varit med om fruktansvärda saker, behöver komma ifrån och få rekreation och stimulans, säger Svante Nordgren, chef för Astrid Lindgren barnsjukhus.

Civila, både vuxna och barn, utsätts för ryska attacker över 3.900 barn har skadats eller  dödats i Ukraina sedan den fullskaliga invasionen 2022, Siffran bedöms vara i underkant skriver Wolodarski. Mer än en tredjedel av Ukrainas barn är på flykt. Nästan 800.000 är internflyktingar i Ukraina och 1,8 miljoner ukrainare befinner  sig utanför landet. Skolgången för barnen avbryts hela tiden på grund av ryssarnas bombningar som främst drabbar familjer och barn. Undervisningen sker, beroende på säkerhetsläget, under jord eller på nätet. Över 1.700 utbildningsbyggnader har skadats eller förstörts  sedan den fullsakliga invasionen inleddes. 2022. Ryska angrepp mot energiinfrastrukturen har slagit ut elnät och orsakat problem med värme och vatten för den civila befolkningen. Av som händer är krigsbrott i större skala genom våldtäkter och dödandet av krigsfångar som FN inte kan stoppa.

Nära fronten attackeras och förföljs civila med drönare . Även distributionslager och humanitära lager förstörs och hjälparbetare dödas. Tiotusentalas ukrainska barn har enligt ukrainska myndigheter deporteras eller tvångsförflyttas till ockuperade områden och Ryssland. Radio Free Europe/Radio Liberty  rapporterade i september 2026 att bortförda urkrainska barn hade skickats till läger i Nordkorea. Internationella brottsmålsdomstolen, ICC utfärdade 2023 arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnrättskommissionär Maria Lvova- Belova. De är misstänkta för krigsbrott för deportation och tvångsförflyttning av ukrainska barn. Kriget måst få ett snabbt slut.
Det har pågått alldeles för länge.

Jag anser att Den Europeiska unionen (EKMR) måste ta ett samlat grepp för att de skyldiga till de grova krigsbrott som har skett och sker i skrivande stund, snarast beivras så att de ställs till svars på samma sätt som de skyldiga till andra världskrigets straffades när Adolf Hitlers korrupta rike föll i spillror för att, som jag hoppas, det aldrig mer kan återuppstå.

Författare och skribent i finansrätt

Toppmötet med BRICS-organisationen i New Delhi den 12-13 september 2026 representerade hälften av världens befolkning och 40 procent av dess ekonomi. I centrum stod de elva medlemsländerna och inte hot. Länderna talar om ”win-win” och att finna former för att bygga världen ur 500 år av kolonialism, fattigdom och krig. Ett nytt system för internationella betalningar, BRICS Pay, sjösattes.I motsats till det amerikanska dollarsystemet har det ingen särskild valuta som skall vara reservvaluta. Alla valutor ska kunna användas för betalningar, som sedan kan kvittas mot varandra med en regleringsmekanism. BRICS har också den Nya utvecklingsbanken som redan framgångsrikt finansierat många stora projekt.Med det nya betalningssystemet har man nu löst detta problem, och kan nu aktivera banken för att främja samarbetet i hela Globala Syd.

 Med kraftigt utökad kreditgivning för investeringar i energi- och infrastrukturprojekt. nvesteringskapital ska också kunna skjutas till i form av nationella valutor och genom garanterade investeringsplattformar för internationellt kapital. Ett stort lån ska ges till sydafrikanska projekt. Där skulle västländer som Sverige, med en ny regering och alla sina medborgare med afrikakontakter, kunna delta och sätta folk i arbete. Även Nigeria och Egypten planerar till exempel bygga egna handelsflottor för sina transporter kring Afrika. Tillsammans med Globala Syd kan vi ta itu med den pessimistiska synen på flyktingar och invandrare som delvis försvårar livet i Sverige. När länderna i Globala Syd utvecklar näringsliv och livsbetingelser genom BRICS kommer de skapa många fler attraktiva framtidsmöjligheter för deras ungdomar hemmavid.

Det är enda humana möjligheten att se till att den nya miljard unga afrikaner, som beräknas ha tillkommit år 2050, inte ska sätta sig i livsfarliga flyktingbåtar över Medelhavet men däremot kunna flyga till Europa som välbeställda turister. Sverige behöver haka på möjligheterna att delta i Globala Syds ekonomiska utvecklingsprojekt i Afrika som kommer att bli världens nya stora tillväxtregion. Det blir en mötesplats för företag och länder från hela världen. Sverige kan där finna vägar till fred och samarbete även med våra grannländer. På BRICS-mötet i New Delhi var varken Ryssland eller Iran isolerade. Putin togs emot som en rockstjärna, sa de kände indiske diplomaten M.K. Bhadrakumar i ett samtal med den norske professorn och poddaren Glenn Diesen.

När freden är säkrad behöver regeringen ta itu med den nya bostads- och bankkris som den avgående regeringen har bäddat för inför nästa år. Bostäderna måste räddas för svenska folket! Svenska staten har en låg statsskuld, ca 35 procent av BNP, men hushållen har uppmuntrats bygga upp en skuld på 5 590 miljarder kronor, motsvarande nästan hela BNP. Bostadslånen står för drygt 80 procent av denna summa. När förra regeringen såg miljoner svenskar bli känsliga för räntekostnader, manipulerade man ned inflationen och hindrade därmed räntehöjningar från Riksbanken. Inflationen minskades med 1,3 procentenheter med hjälp av halverad matmoms, sänkta lokalresekostnader och elstöd. Därför hotas de svenska bolånen av en inflations- och räntechock efter nyår då valfläsket försvinner samtidigt som räntorna i Sverige pressas uppåt av amerikanska räntehöjningar för att finansiera USA:s skenande statsskuld och gigantiska bristande spekulationsbubblor på Wall Street.

Donals Trumps och Netanyahus oprovocerade anfallskrig mot Iran har dragit i gång en ännu oavslutad enorm höjning av dieselpriser, elpriser och matpriser. Den kommande krisen för bolåneskulderna kan leda till en ny bankkris efter Kristerssons regering, likt efter Bildtregeringen, med förödande effekter på företag i hela landet. Bolånen måste skyddas från att vara bankernas krockkuddar i en bankkris. De måste flyttas ut ur bankerna till särskilda låneinstitutioner, s.k. bolånehypotek, som med statsgarantier kan ge lägre räntor och inte användas för att täcka bankernas förluster på andra lån för t.ex. spekulation. Riskerna är också stora för vanliga företag som tagit banklån.

I bankkrisen 1987-93 drevs 60.000 svenska företag i konkurs helt i onödan i konkurs, enligt Bankrättsföreningen.org. Det var denna uttaxering, ”bail-in”, från företagen som bekostade nästan hela räddningen av krisbankerna. Det värsta är att dagens EU-styrda bankräddningssystem också planerar att använda bankernas kunders tillgångar och stora bankinsättningar för att rädda bankerna. Den nya regeringen behöver därför i strid med EU-reglerna driva igenom en fullständig bankdelning där staten befriar sig från riskerna med bankernas kasinoverksamhet. Hela värdepappershandeln måste likt förr i tiden i Sverige, och i USA under Glass-Steagall-lagen, avskiljas från bankerna. Det som då blir kvar i bankerna är den samhällsviktiga affärsbanksverksamheten, dvs hantering av konton, betalningar och handelskrediter såväl som lån till värdeskapande investeringar.

Bygg Sverige! BRICS satsar på att bygga  länder, därför måste en ny svensk regering inte bara skydda människor, företag och regioner från finanskraschen. Sverige behöver en utvecklingsfinansiering för att bygga bostäder, regioner, energi, kommunikationer, produktiva företag, lantbruk och modern infrastruktur. Som gamle finan(s)ministern Gunnar Sträng sa i sitt sista tal: ”Kom ihåg att ett land aldrig slutar byggas!” Sverige har möjlighet att göra som BRICS och skapa en utvecklingsbank för satsning utanför budgeten på fysisk infrastruktur. Den svenska utvecklingsbanken kan läggas under Riksgälden med finansiering från både Riksbank och kapitalmarknad (inkl. nu impotenta AP-fonder). Investeringar som ingår i stadsbudgeten måste flyttas ut till en särskild kapitalbudget skild från statens driftbudget.

Till skillnad från driftbudget behöver inte en kapitalbudget vara i balans. Fysiska statliga investeringar bildar säkerhet för upplåningen som därför kan expandera ända tills alla lediga produktionsresurser och utbildade arbetare i landet är i fullt arbete. En ny regering måste ses som en möjlighet till fred, internationellt produktivt samarbete, lösning på flyktingkriserna, på finanskrisen, på bostadskrisen, infrastrukturen underhållskris, arbetslösheten, befolkningskrisen och återskapa framtidstron.

Ulf Sandmark. Civilekonom, Schillerinstitiutet Sverige

Mats Lönnerblad, Författare, Bankrättsföreningen och Sveriges Bankunders Riksförbund

Det är rimligt  att införa bankskatt mot bankernas orimliga övervinster. Problemet är att bankerna har möjligheter att överföra kostnaderna för en bankskatt till bolånen. Det gör att bankskatten kan bli en bolåneskatt som de borgerliga partierna säger. Det krävs därför mycket mer än bankskatt för att kunna rädda bolånetagarna från vinterns förprogrammerade inflations- och räntechock och se till att många familjer inte åker på bolåneräntor så de tvingas sälja sina hem till reapriser. Bolån för färdigbyggda hus måste genast bort bankerna. Nu handlar det inte bara om att samhällets resurser går till orimliga bankvinster på bolånetagarnas bekostnad, utan att bankpolitik ska gå ut på att skydda människor först, inte girighet.

Bankskatten är bara ett av bankägarnas problem som de kan lasta över på sina bolånekunder. I själva verket är bolånetagarna bankägarnas rättslösa krockkuddar för allt från skatter till finanskriser.

Staten har nämligen i den  nyliberala avregleringens namn givit bankägarna makten att själva bestämma räntan för bolånen. Det innebär en närmast feodal livegenskap med privat ”beskattningsrätt” på den jättelika delen av Sveriges befolkning som har bolån. Bankernas marginal på bolånen hade hoppat upp nästan en procentenhet när bankerna inte följde efter Riksbankens räntesänkningar med motsvarande sänkning av bolånens räntor. Inte konstigt att bankerna skär guld med täljkniv. Swedbank Hypotek med över en miljon kunder. När (s) av sin girighet beskyddar Swedbank, så beskyddar de samtidigt de andra svenska bankintressenas girighet, men också hela det internationella banksystemets spekulativa lekstuga med Sveriges välfärd.

i Italien, när staten gynnar vissa företag på alla andras bekostnad. banksektorn med sina övervinster och arroganta behandling av de produktiva företagen och medborgarna.

Men massmedia i Sverige  ligger lågt mot bankerna. De skulle med sin bankdelningspolitik kunna rädda bolånetagarna från att gå under i nästa bankkris eller inflationsexplosion där bankägarna räddar sig själva genom att höja bolåneräntorna. Bolånen sköttes tidigare inte av vanliga banker utan av särstående statligt garanterade bostadshypotek. Dessa kunde med statsgarantin låna ut billigt och ge låga räntor till bolånetagare och hade inga övervinster eller krav att täcka bankkasinots spekulationsförluster.. De kortsiktiga bostadslånen, s.k. byggnadskreditiven, utgör en produktiv realinvestering som ingår i bankernas uppdrag, men inte lån till det långsiktiga bostadsägandet.

Detta måste för medborgarnas skull skyddas från girighet och flyttas helt bort från bankerna till helt särstående bostadshypotek. Bankdelning innebär framför allt att de enorma riskerna med finansiell spekulation, värdepappershandeln, flyttas bort från affärsbankerna till självständiga finansbolag som får stå för sina egna risker utan de riksbanksgarantier som hela bankerna nu har.  När staten befrias från att garantera spekulation minskar risken för statskonkurs för att rädda banker i den överhängande kommande gigantiska bankkrisen när dollarsystemets skuld- och spekulationsbubblor briserar. Både staten och bankerna måste i kriser använda sin finansiella styrka åt att i stället ge lån till produktiva investeringar för att bygga landet.

Chocken kommer för bolånetagarna först efter nyår då inflationen kan väntas hoppa upp 1,3 procentenheter när valfläsket försvinner. Det är samtidigt som vi kan vänta oss en kraftigt ökad global inflation på priser för olja, gas och mat av Trumps krig mot Iran och Natos krig mot Ryssland i Ukraina. Samtidigt har USA med sin skenande skuldsättning börjat få svårigheter att låna och tvingats höja sina långlåneräntor. Det gör att hela dollarsystemet är i kris och kan utösa en ny stor finanskris. När bankerna idag fritt kan skicka skatter, räntekostnader och egna spekulationsförluster vidare genom att höja räntorna till bolånetagarna kan denna inflation/räntechock leda till att många svenska familjer pga. räntebördor tvingas reaförsälja sina bostäder.

Svenskarnas stora skuldsättning för bostäder tillsammans med det extremt gynnsamma regelverket för banker, kan bli en nationell katastrof där utländska storbolag som redan gjorts i andra krisländer, billigt köper upp bostäder, företag och andra inhemska tillgångar.Det enda som kan få svenska folket att undgå detta öde är ”att köra hårt” med att genomföra en strikt bankdelning som Sverige hade innan de nyliberala bankavregleringarna började genomföras på 1980-talet. eller de borgerliga partierna. (v) kräver en bankdelningslag i sitt partiprogram men bankdelning krävs också  för att de  Mänskliga rättigheter och Demokrati  skall kunna återupprättas i vårt land.

Ulf Sandmark. Civilekonom och ordförande för Shillersinstitutet i Sverige.

Mats Lönnerblad. Ordförande i Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbud.

Riksdagen har beslutat om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar genom det nya brottet” missbruk av offentlig ställning”. Det är nu infört i brottsbalken och gäller från den 1 augusti 2026.  Lagen gäller alla anställda och uppdragstagare inom stat, kommun och region, inklusive domare och politiker. Om svenska domstolar inte följer en tvingande lagstiftning av denna typ eller andra grundläggande rättsprinciper leder detta  till att en dom kan överklagas till högre instans och att staten kan bli skadeståndsskyldig eller – som en slutsation – att Sverige fälls i internationella organ.

Konsekvenser på nationell nivå betyder ändring eller upphävande: En felaktig dom kan överklagas till en högre rättsinstans som hovrätt eller Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen,  för att rättas till. En enskild person som drabbas av att en domstol bryter mot tvingande rätt – exempelvis EU-rätten eller Europakonventionen – kan kräva skadestånd av Svenska staten. Om en domare eller tjänsteman med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot sin tvingande plikt, kan det prövas som tjänstefel eller det nya brottet missbruk av offentlig ställning.  Om svensk lag eller en dom i svensk domstol strider mot tvingande EU-rätt har EU-rätten företräde, och domstolen är skyldig att lämna den stridande svenska regeln utan avseende.

EU-kommissionen kan stämma Sverige inför EU-domstolen om landet systematiskt bryter mot EU-förpliktelser, vilket kan leda till höga böter. Om konventioner (som Europakonventionen (EKMR) åsidosätts kan avgöranden fällas av Europadomstolen, vilket innebär kritik mot Sverige och krav på upprättelse för den drabbade. En domare som grovt eller upprepat åsidosätter sina skyldigheter skall anmälas till Statens ansvarsnämnd, vilket kan leda till disciplinpåföljd som varning eller löneavdrag, eller i extremt allvarliga fall avskedande, om personen visat sig uppenbart olämplig. Domare i Sverige har ett straffrättsligt ansvar för tjänstefel.

Vi kan som ett exempel ta när en domstol  åsidosätter tvingande regler om kundstock och lojalitet i lagen om handelsagentur. Handelsagenturlagen stadgar att Huvudmannen är skyldig att handla lojalt och redligt mot handelsagenten och inte kränka dennes berättigade kundkrets eller ensamrätt. Bestämmelser om provision och efterföljande ersättningar är tvingande till agentens fördel och kan inte avtalas bort. Ett grovt rättegångsfel kan i detta fall vara (hämtat från verkligheten) att det föreligger anmärkningsvärda brister i domstolens handläggning av processen, exempelvis att en part inte fått komma till tals och åberopa sina bevis som är avgörande för målets utgång,  som att höra  vittnen som kan styrka att handelsagenten agerat lojalt i rättsfall där huvudmannen vare sig följt godkända och bevittnade avtal.

När det gäller en domstols utdragna handläggningstid  kan detta inte skyllas på målet har kunnat överklagas till högre rätt eller vilken specifik instans som gjort fel, utan på den enskilda domarens ansvar att följa gällande processregler.

Enligt svensk lag kan en domare som grovt åsidosätter sina skyldigheter dömas för tjänstefel oavsett målets överklagbarhet. Domstolen är alltid skyldig att driva ett mål framåt mot ett avgörande inom skälig tid, oavsett parternas agerande. Om en domare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot lagen och fördröjer ett mål avsevärt genom att t.ex. inte tillåta vittnen att höras som kan avgöra målet kan det prövas som att  tjänstefel begåtts enligt Brottsbalken. Justitieombudsmannen (JO) granskar oskäligt långa handläggningstider och kan inleda förundersökning mot ansvariga domare.

Den viktigaste delen i det tjänstemannaansvaret som träder i kraft den 1 augusti 2026 är införandet av brottet missbruk av offentlig ställning, ett breddat tillämpningsområde som inte bara gäller myndighetsutövning utan all offentlig verksamhet, samt en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel Införandet av 20 kap. 2 § BrB för att täcka in oönskade beteenden som inte ryms under det traditionella tjänstefelsansvaret. Den bredare tillämpning en gäller vid utövandet av offentlig tjänst, offentliga uppdrag eller annan offentlig verksamhet (till skillnad från tjänstefel som kräver strikt myndighetsutövning).  Det är straffbart om man med uppsåt bryter mot lag eller författning för att gynna sig själv eller någon annan, eller för att otillbörligt missgynna någon.

En domare som inte följer lagar och förordningar riskerar böter eller fängelse i högst två år riskerar och för grovt brott fängelse från ett år och sex månader upp till sex år. Detta gäller både anställda och uppdragstagare i stat, kommun och region samt förtroendevalda politiker. Minimistraffet för grovt tjänstefel höjs till fängelse i ett år och sex månader.

Att kraftfullare motverka korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan inom den offentliga sektorn är viktigt och den nya lagen är ett välkommet nytt verktyg för att göra just det.  Om t.ex. en domstol  försöker avvisa mål som aldrig prövats korrekt i någon domstol och som inte gått att överklaga på grund av att domstolen aldrig  prövat hela målet korrekt redan i första rättsinstans,  gör sig domstolen skyldig till grova rättegångsfel eftersom alla människor äger rätten till en ”rättvis rättegång.”

Utöver att välja representanter till parlamentet kan medborgarna stifta eller riva upp lagar direkt via folkomröstningar. Folket röstar ofta i regionala och nationella frågor flera gånger per år. Min uppfattning är att Schweiz är det land som bäst försvarar sina företagare och är att bra exempel på maktdelning där presidenten byts ut vart 4:e år. Schweiz har ingen enskild president som styr landet eller sitter i fyra år. Makten delas istället av en regering (Förbundsrådet) med sju jämställda ledamöter. Parlamentet utser årligen en av dessa rådsledamöter till förbundspresident för ett ettårigt uppdrag. Efter sitt år som president återgår personen till att leda sitt ordinarie departement på samma villkor som tidigare.

Det finns inte heller någon mandatbegränsning på fyra år för regeringsmedlemmarna, utan de väljs om av parlamentet vart fjärde år och kan sitta så länge de blir omvalda. De unika reglerna och strukturerna för det schweiziska presidentskapet fungerar i detalj enligt följande: Vicepresidenten tar traditionellt över presidentskapet nästkommande år, och uppdraget roterar mellan de sju ledamöterna i enlighet med deras tjänstetid (senioritet). Presidenten är primus inter pares (den främste bland likar) och har ingen vetorätt eller makt att fatta beslut över de andra ledamöterna i regeringen. Eftersom titeln rullar runt bland de sju medlemmarna är det mycket vanligt att samma person blir förbundspresident flera gånger under sin tid i regeringen.

Schweiz försvarar sin fria företagsamhet genom en medveten strategi med låga skatter, omfattande direkt demokrati, decentraliserat självstyre och strikt politisk neutralitet. Det fria näringslivet skyddas främst genom fyra grundpelare: Låg regleringsbörda och skatter: Staten håller byråkrati och inblandning i ekonomin till ett minimum, vilket underlättar företagande, innovation och global handel vilket i mitt tycke gör  att Schweiz  gått om Sverige där den europeiska omvärlden i tvingar medborgarna ser till att hålla sig undan krig och gör allt för att behålla  en stabil ekonomi, när  omvärlden som i dag inom hela Europa lider av krig och kaos och demokratiska länder inom EU tvingas upprusta för att kunna försvara sina intressen mot Ryssland folkmord i Ukraina där  presidenten Vladimir Putin är åtalad för de grova krigsbrott han begår i sina försök att återerövra hela Ukraina.

Schweiz har en betydligt starkare ekonomi och mer välmående  än Sverige. Schweiz har högre BNP per capita, mycket lägre arbetslöshet och en extremt låg inflationstakt. Detta har resulterat i att den schweiziska levnadsstandarden och köpkraften i dag är avsevärt högre än den svenska. Schweiz domstolsväsende präglas starkt av landets federala uppbyggnad och delas in i tre nivåer: kommunal, kantonal (delstatlig) och federal.

Eftersom Schweiz är en civilrättslig rättsstat är domstolarna i första hand tillämpare av följa gällande skrivna lagar, som inte alltid följs i Sverige , snarare än att skapa prejudikat.

Schweiz är en respekterad rättsstat och med direktdemokrati. Makten ligger nära folket och mänskliga rättigheter respekteras överlag. Landet har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter .

Att Schweiz har dragit ifrån Sverige ekonomiskt sedan 1980-talet beror främst på fundamentala skillnader i skattetryck, kapitalmarknader och institutionella strukturer. Medan Sverige expanderade den offentliga sektorn, höll Schweiz fast vid en fri marknad. Det är något som jag anser svenska medborgare måste tänka på när vi närmar oss höstens riksdagsval. Vilket parti man röstar på är ju vilket parti, som vill landets bästa, och ser till att den stagnation som Sverige nu befinner oss i upphör. För att stärka svensk ekonomi bör politiker och näringsliv börja med att fokusera på att säkra en stabil och billig elförsörjning, minska regelbördan och korta handläggningstiderna för företag, reformera kompetensförsörjningen för att matcha arbetsmarknadens behov, samt reformera den dysfunktionella bostadsmarknaden,  för att underlätta rörlighet och rekrytering.

Min egen uppfattning är Sveriges ekonomi måste förbättras dramatiskt och att  2026 års budgetproposition måste reformeras, för att skapa en bättre samhälle  när  det i vårt land  behövs närmare 95 miljarder kronor som anvisats till utgiftsområdet,  för rättsväsendet och  för att möta behovet av ökade resurser och fler fängelseplatser. Sveriges ekonomi och rättsväsende har under en längre tid utmanats av lågkonjunktur och kriminalitet. För att förstå helhetsbilden är det viktigt att väga dessa områden mot varandra när vi lägger våra röster i höstens val.