Författare: Mats Lönnerblad

Begreppet ”spekulationssamhälle” används ofta i den svenska samhällsdebatten av kritiker som anser att marknadsliberaliseringar, avregleringar och privatiseringar har gått för långt. De som motsätter sig denna utveckling återfinns främst bland vissa ekonomer samt sociala organisationer. De argumenterar för att grundläggande samhällsfunktioner – såsom skola, sjukvård, bostäder och pensioner – har gjorts om till marknader där privata aktörer tillåts spekulera med skattemedel eller medborgares trygghet.

De länder som vill bli världsledande inom en rad strategiska teknikområden, varav några är klassiska svenska paradgrenar, borde enligt undertecknad och sådana som civilekonomen Ulf Sandmark, istället se bankdelning som en lösning för att få skutan  på rätt bog igen.  Det omfångsrika nya Sidenvägsprojektet öppnar för stora möjligheter till nya investeringar, samarbeten över nationsgränser, utveckling och tekniska framsteg i många olika länder som borde få oss att satsa på produktion i stället för spekulation.

Nu gäller det att på rätt sätt ta tillvara den optimism som detta projekt har genererat. Nya Sidenvägen kallas officiellt Bälte & Väginitiativet (BVI) eftersom det handlar om industrialiseringsbälten på land och dessutom en sjöväg. Projektets stora mål är binda samman utvecklingsländerna  med Europa, Mellanöstern och Afrika. Tydligast syns det i Afrika, där de hittills genomförda projekten släppt lös en ny optimism över hela kontinenten.

Bankkriserna                                                                                                            Bankkrisen och den stora depressionen 1929 utlöstes i grunden av en kombination av spekulativ överhettning på aktiemarknaden, ojämn fördelning av köpkraft och svaga strukturer i banksystemet. Det påbörjades redan 1926 när övervärderingen av både aktiemarknaden bostadsmarknaden sänkte den amerikanska ekonomin på samma sätt som skett under följande bankkriser och som drabbat alla demokratiska länder.

Den 24 oktober 1929 (”Svarta torsdagen”) inleddes panikförsäljningar på Wall Street, vilket följdes av ett totalt ras dagarna därpå.  Överproduktion och låg köpkraft var två av faktorerna: lönerna hängde inte med i den snabba industriella produktionen. Vanliga arbetare och bönder hade för dålig inkomst för att kunna köpa alla varor som tillverkades, vilket ledde till företags- och bankkonkurser. Vidare hade man ett svagt banksystem: många amerikanska banker var små, oreglerade och hade lånat ut stora summor till spekulanter och jordbrukare som inte kunde betala tillbaka. När folk fick panik och stormade bankerna för att ta ut sina sparpengar (bank runs) kollapsade hundratals banker, vilket raderade ut en stor del av landets penningmängd. DSist men inte minst global sammanflätning: krisen spred sig snabbt till Europa och resten av världen eftersom den internationella handeln var starkt sammankopplad med USA och många europeiska länder var skuldsatta efter första världskriget.

Börskraschen i New York i oktober 1929 utlöste den stora depressionen, en förödande global ekonomisk kris som varade genom hela 1930-talet.

Börsras och företagskonkurser följde. Den amerikanska börsen föll med omkring 89 procent mellan 1929 och 1933. Många företag gick i konkurs och industriproduktionen sjönk med nästan hälften (47 %).

Vi har redan nämnt Bankkrisen. Hundratals banker kollapsade när spararna i panik tog ut sina pengar och lånestockarna förlorade sitt värde (till exempel kraschade över 300 banker enbart i december 1930). Den totala penningmängden minskade kraftigt. Man fick som ett ”brev på posten” Massarbetslöshet .När krisen var som djupast 1933 var omkring 13 miljoner amerikaner arbetslösa, vilket motsvarade ungefär en fjärdedel (25 %) av landets hela befolkning.

De viktigaste ekonomiska konsekvenserna i Sverige var att Sveriges export halverades under krisåren då den internationella handeln föll samman. Det svenska industriproduktionsindexet sjönk till 89 år 1932  Hög arbetslöshet följde. Arbetslösheten bland fackföreningsmedlemmar och i samhället i stort steg kraftigt och nådde omkring 20 procent. Guldmyntfot en övergavs. Via riksbankschefen Ivar Rooth övergav Sverige guldmyntfoten den 27 september 1931. Sverige drabbades visserligen av den internationella lågkonjunkturen, men nedgången var mindre utpräglad än i USA och Tyskland. Riksbankens blev en av de första centralbankerna i världen att införa en politik med fokus på inhemsk prisstabilisering och bekämpning av arbetslöshet. Vad som utlöste den största krisen i Sverige historia var i stället Kreugerkraschen som  undertecknad skrivit om i artiklar och böcker.

I boken om ”Kreugermordet” presenterar Lars-Jonas Ångström fakta som leder till att han konstaterar ”Det var inte självmord. Det var ett mord”. Jan Gillbergs bok ”Trippelmordet” handlar om det trefaldiga mordet på Ivar Kreuger, det fysiska mordet, karaktärsmordet och rånmordet. I ett avslutande kapitel tar författaren upp frågan vad som hade hänt ”om  Ivar Kreuger hade fått leva.” Nicola Majstrovics bok ”Sanningen bakom Kreugerkraschen: Så fälldes en svensk gigant” är resultatet av tolv års sökande efter svaret på frågan om Kreuger var en bedragare som begick självmord, eller en hederlig affärsman som mördades. Uppfattningen att Ivar Kreuger begick brott har dementeras av nästan samtliga moderna forskare som skrivit om honom.

Jag är således inte ensam att betrakta mordet på Ivar Kreuger som ett rent beställningsmord, även om det aldrig kunnat bevisas vem som utförde det eller vem som utfärdade uppdraget. Det fanns inget skäl för Ivar Kreuger att förfalska obligationer eller dylikt.

När det gäller relationen till familjen Wallenberg gick häradshövdingen Marcus Wallenberg d.ä. otvivelaktigt fram med stor hänsynslöshet efter mordet på Kreuger, för att berika sig själv och sin bank. Men det var, om uttrycket tillåts,  något ”renligt” med hans hänsynslöshet. Vad denna renlighet bestod i kan nog vare sig jag, allmänheten eller alla de aktieägare som orättfärdigt drabbades av Kreugerkraschen förstå.

I mina böcker har jag skrivit om konsekvenserna av Kreugerkoncernens konkurs för alla aktieägare och företagare och jämfört detta med vad som hände allmänheten och 60 000  skötsamma företagare under den största svenska bankkrisen 1987-1993.

Det är för många välkänt att konkursförfarandena i samband med den stora Kreugerkraschen 1932, liksom under den svenska bankkrisen 1987-1993, är den sämsta tänkbara metoden om man vill ha ut ett rimligt pris för tillgångarna i ett företag. Försäljningen av de stora aktieposterna efter mordet på Kreuger skedde brådstörtat, både under hand och via Stockholmsbörsen. Det var ju betydande aktieposter som nu skulle avyttras. Hur gick det sedan för de stora Kreugerbolagen SCA, Ericsson, Tändsticksbolaget, Grängesbergsbolaget, Boliden och Hufvudstaden? Inget av dessa stora företag var på obestånd. Aktierna i SCA hade inte belånats och upptogs i konkurs- bouppteckningen till ett värde av 28 miljoner kronor, i dagens penningvärde motsvarande 900 miljoner. Trots att Ericsson för närvarande genomgår en allvarlig kris är dess börsvärde i dag 180 miljarder kronor. Boliden börsintroducerades 1952 och värdet är i dag 78 miljarder kronor.

 Tändsticksbolaget hade grundats av Ivar Kreuger 1917 och noterades året därpå på Stockholms fondbörs. År 1930 stod Tändsticksbolaget för 60 procent av världens hela tändsticksproduktion. Fastighetsbolaget Hufvudstaden var då som nu i allt väsentligt inom de centrala delarna av Stockholms City. Börsvärdet på Hufvudstaden är i dag 27 miljarder kronor.  Vem var det då som kunde har mördat Ivar Kreuger? Svaren har varierat mellan ledande personer i Wallenbergsfären, amerikanska investerare  eller ryska kommunistpartiet.

Ryssland hade 1914 haft betydande export av tändstickor, främst till Polen och Tyskland. Sovjetunionen var under denna epok närmast ett skräckvälde. Den ryska statsledningen, med Stalin i spetsen, fruktade Ivar Kreuger och planerna på att röja honom ur vägen grundade sig också på det faktum att Ivar Kreuger och hans koncern med framgång lyckades låna ut betydande belopp till främst Frankrike, Tyskland, Polen och Italien. Detta var  starkt motiv för Josef Stalin att ”likvidera” Ivar Kreuger inte minst för att Ryssland vid denna tidpunkt var i stort behov av utländskt kapital.

Kreugers död gjorde att Sverige drogs in i  sin ditills största finanskris.

Lärdomarna från allt detta är att Sverige nu måste lära sig förstå att produktion är viktigare än spekulation. Genom att tillåta att bankerna delas upp slipper vi att betala för bankernas misslyckande i framtiden. Det kan endast ske om Sverige tar ansvar för den fortsatta utvecklingen i den nya regering som nu kommer att bildas.

Penningsystemet är inte vad det har varit. Skapandet av pengar ”har privatiserats”eller tagits över av en privat penningkartell, skriver Ellen Hodgson Brown i hennes bok The Web of Debt som publiceradses 2008 i USA. Hon är jur. dr och är utbildad advokat och författare. Förutom  mynt skapas du de mesta av våra pangar som lån vilka ges ut av privata bankinstitutioner– inklusive världens mest inflytesrika centralbank., den privatägda  amerikanska Federal Reserve.

Bankerna skapar kapitalbeloppet, det vill säga pengar som lånas ut, men de skapar inte pengarna till räntan som behövs för att betala lånen. För att de ska finnas pengar till räntan måste ständigt nya lån tas ut för att betala av lånen, vilket expanderar penningmängden, som in sin tur driver upp priserna och plundrar länderna på  pengarnas värde.Det amerikanska banksystemet och Europas, som en gång i tiden erbjöd produktiva lån till jordbruket fungerar inte längre.

Lösningen
Hur skall vi då lösa problemet ? Svaret är enkelt och  beskrivs närmare i alla mina artiklar och böcker  Låt Riksbanken i varje land bestämma att dela upp bankerna i två delar. Den spekulativa delen av bankernas verksamhet får bankerna själva ta ansvar för. Vill bankerna spekulera och sedan misslyckas måste de försättas i konkurs. Det är inte allmänheten  och företagen som skall drabbas.  För den produktiva delen måste varje riksbank svara. Genom att prioritera produktion och bannlysa spekulation (som bankerna svarar för genom att bevilja lån som aldrig borde ha beviljas) säkras produktiva resurser.  Bankerna måste själva ansvara för sina misstag och inte som hittills låta allmänheten och skötsamma företag betala notan.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt. Ordförande i Bankrättsföreningen och  Sveriges Bankunders Riksförbund

Tolkning i brottmål (Det straffrättsliga ansvaret) I brottmål är tolkningen strikt bunden till legalitetsprincipen och de specifika brottsrekvisit som regeringen fastslagit i  i propositionen 2025/217 Krav på uppsåt (Medvetenhet): Lagen omfattar endast uppsåtliga handlingar. Det innebär att domstolen i ett brottmål helt ska bortse från vanliga mänskliga misstag, slarv, olyckliga omständigheter eller felbedömningar i otydliga regelverk. Tjänstemannen måste ha varit helt medveten om att handlingen stred mot gällande författningar och lagar som Sverige förbundit sig att följa. Vidare tillkommer syftesrekvisitet (otillbörlighet). För fällande dom räcker det inte att bara bryta mot en regel. Åklagaren måste bevisa att handlingen eller underlåtenheten gjordes i syfte att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån,eller för att otillbörligt missgynna någon vilket kan ske om en domare inte ger tillfälle att låta vittnen höras som skulle kunna avgöra brottsmålet.

Utvidgat tillämpningsområde: Till skillnad från det klassiska brottet tjänstefel (som kräver direkt myndighetsutövning), omfattar det nya brottet all offentlig tjänst eller uppdrag. Domstolen kan alltså döma anställda inom stat, kommun och region samt politiker och privatanställda som utför offentliga uppdrag (t.ex. vid skattefinansierad upphandling), även om de inte fattar direkta myndighetsbeslut. Undantag finns för interna förseelser: Domstolen ska tolka lagen så att rena interna konflikter, brott mot interna policys, kollektivavtal eller anställningsavtal faller utanför det straffbara området. Detta ska istället hanteras arbetsrättsligt.

Straffskala: Normalgraden ger böter eller fängelse i högst 2 år. Vid grovt brott (där minimistraffet skärptes i reformen) döms till fängelse i 1,5 till 6 år.

Tolkning i tvistemål i domstolar (Det civilrättsliga och skadeståndsrättsliga ansvaret). I tvistemål prövas inte om tjänstemannen ska straffas med fängelse eller böter. Istället handlar det om skadestånd – antingen mellan en enskild/företag och staten/kommunen, eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det allmännas skadeståndsansvar (skadeståndslagen): Den nya brottsbalksbestämmelsen ändrar inte grundregeln att det är staten eller kommunen (det allmänna) som bär det primära ekonomiska ansvaret mot medborgarna vid felaktig hantering. En privatperson som drabbats av en tjänstemans maktmissbruk stämmer myndigheten i ett tvistemål, inte tjänstemannen personligen. Viadare har arbetsgivarens regressrätt mot tjänstemannen: om en myndighet tvingas betala skadestånd på grund av att en anställd begått det nya brottet missbruk av offentlig ställning, kan arbetsgivaren kräva pengarna tillbaka från tjänstemannen (så kallat regresskrav).

I tvistemål tolkar domstolen om den anställde har handlat i strid med sina skyldigheter i anställningen. Eftersom brottet kräver uppsåt och syftar till otillbörlig förmån, uppfylls i regel kraven på ”synnerliga skäl” i skadeståndslagen för att göra arbetstagaren personligen betalningsansvarig. Arbetsrättsliga tvister (LAS): Om tjänstemannen avskedas eller sägs upp till följd av agerandet, kan det leda till ett tvistemål i Arbetsdomstolen eller tingsrätten. Domstolen använder då den straffrättsliga fällande domen (eller bevisningen om uppsåtligt maktmissbruk) som grund för att bedöma om det förelegat laga grund för avskedande enligt lagen om anställningsskydd (LAS).

Svenska domstolar måste följa lagar och förordningar. Det är en grundläggande princip i den svenska rättsordningen att domstolarna är skyldiga att döma enligt gällande rätt. Enligt regeringsformen ska domstolarna pröva om en lag strider mot grundlagen (så kallad normprövning). Om en domstol finner att en lag strider mot en grundlag eller en överordnad författning, får den i vissa fall låta bli att tillämpa den EU-rätt: Sverige är medlem i EU, och EU-rätt har företräde framför svensk lag. Om en svensk lag strider mot direkt tillämplig EU-rätt, ska domstolen ge företräde åt EU-rätten. Objektivitet och självständighet: Domstolarna är självständiga i sitt dömande. Varken regeringen eller andra myndigheter får lägga sig i hur en domstol avgör ett enskilt fall. EU-rätt har företräde framför svensk lag.  EU-domstolen (Luxemburg) avgör EU-lagstvister, ger förhandsavgöranden, är högsta instans.

I flera fall som jag redan skrivit om har svenska domstolar vare sig följt lagar och förordningar. Det gäller både tolkningen av Avtalsrätten EU-rätten och Handelsagenturlagen. I dessa fall har man också brutit mot sitt tjänstmannaansvar vilket är straffbart. I brottsmål bär Staten och kostnaden för processen och utredningsbördan. Målsäganden behöver inte riskera sin ekonomi för att bevisningen ska säkras eller att målet skall prövas i domstol men är skyldig agera om det redan är bevisat att godkända och bevittnade avtal aldrig har följts. I ett tvistemål får målsägaren (käranden) och motparten (svaranden) stå helt på egna ben. Käranden bär hela bevisbördan som domstolen är skyldig att utreda i både mellandom och slutlig dom. Förloras målet tvingas käranden stå för hela kostnaden vilket förutsätter att domstolen prövat målet korrekt och följt gällande lagar. Om inte måste målet prövas på nytt genom anmälan till Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) och genom resning.

Författare och skribent i finansrätt

I det kungliga slottet, i Spegelsalen med guldmålade stolarna och kristallkronorna byter drottning Silvia kronprinsessan Viktoria och prinsessan Madeleine bord. Alla 14 barn får sitta med en kunglighet tillsammans med sina vårdnadshavare. Under valrörelsen har såväl Ulf Kristersson (M) som Magdalena Andersson ( S) träffat gruppen. Drottningen berättar för Wolodarski att kungafamiljen engagerat sig för Ukraina på många olika sätt. sedan den fullskaliga invasionen. Drottningen förstår att det är svårt att behöva åka tillbaka till Ukraina efter den korta vistelsen i Sverige, men hon tror att de gör det av med en inre kraft. Barnen tror att det här går över, att de har vänner och att vi svenskar tänker på dem. De här barnen, som har varit med om fruktansvärda saker, behöver komma ifrån och få rekreation och stimulans, säger Svante Nordgren, chef för Astrid Lindgren barnsjukhus.

Civila, både vuxna och barn, utsätts för ryska attacker över 3.900 barn har skadats eller  dödats i Ukraina sedan den fullskaliga invasionen 2022, Siffran bedöms vara i underkant skriver Wolodarski. Mer än en tredjedel av Ukrainas barn är på flykt. Nästan 800.000 är internflyktingar i Ukraina och 1,8 miljoner ukrainare befinner  sig utanför landet. Skolgången för barnen avbryts hela tiden på grund av ryssarnas bombningar som främst drabbar familjer och barn. Undervisningen sker, beroende på säkerhetsläget, under jord eller på nätet. Över 1.700 utbildningsbyggnader har skadats eller förstörts  sedan den fullsakliga invasionen inleddes. 2022. Ryska angrepp mot energiinfrastrukturen har slagit ut elnät och orsakat problem med värme och vatten för den civila befolkningen. Av som händer är krigsbrott i större skala genom våldtäkter och dödandet av krigsfångar som FN inte kan stoppa.

Nära fronten attackeras och förföljs civila med drönare . Även distributionslager och humanitära lager förstörs och hjälparbetare dödas. Tiotusentalas ukrainska barn har enligt ukrainska myndigheter deporteras eller tvångsförflyttas till ockuperade områden och Ryssland. Radio Free Europe/Radio Liberty  rapporterade i september 2026 att bortförda urkrainska barn hade skickats till läger i Nordkorea. Internationella brottsmålsdomstolen, ICC utfärdade 2023 arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnrättskommissionär Maria Lvova- Belova. De är misstänkta för krigsbrott för deportation och tvångsförflyttning av ukrainska barn. Kriget måst få ett snabbt slut.
Det har pågått alldeles för länge.

Jag anser att Den Europeiska unionen (EKMR) måste ta ett samlat grepp för att de skyldiga till de grova krigsbrott som har skett och sker i skrivande stund, snarast beivras så att de ställs till svars på samma sätt som de skyldiga till andra världskrigets straffades när Adolf Hitlers korrupta rike föll i spillror för att, som jag hoppas, det aldrig mer kan återuppstå.

Författare och skribent i finansrätt

Riksdagen har beslutat om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar genom det nya brottet” missbruk av offentlig ställning”. Det är nu infört i brottsbalken och gäller från den 1 augusti 2026.  Lagen gäller alla anställda och uppdragstagare inom stat, kommun och region, inklusive domare och politiker. Om svenska domstolar inte följer en tvingande lagstiftning av denna typ eller andra grundläggande rättsprinciper leder detta  till att en dom kan överklagas till högre instans och att staten kan bli skadeståndsskyldig eller – som en slutsation – att Sverige fälls i internationella organ.

Konsekvenser på nationell nivå betyder ändring eller upphävande: En felaktig dom kan överklagas till en högre rättsinstans som hovrätt eller Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen,  för att rättas till. En enskild person som drabbas av att en domstol bryter mot tvingande rätt – exempelvis EU-rätten eller Europakonventionen – kan kräva skadestånd av Svenska staten. Om en domare eller tjänsteman med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot sin tvingande plikt, kan det prövas som tjänstefel eller det nya brottet missbruk av offentlig ställning.  Om svensk lag eller en dom i svensk domstol strider mot tvingande EU-rätt har EU-rätten företräde, och domstolen är skyldig att lämna den stridande svenska regeln utan avseende.

EU-kommissionen kan stämma Sverige inför EU-domstolen om landet systematiskt bryter mot EU-förpliktelser, vilket kan leda till höga böter. Om konventioner (som Europakonventionen (EKMR) åsidosätts kan avgöranden fällas av Europadomstolen, vilket innebär kritik mot Sverige och krav på upprättelse för den drabbade. En domare som grovt eller upprepat åsidosätter sina skyldigheter skall anmälas till Statens ansvarsnämnd, vilket kan leda till disciplinpåföljd som varning eller löneavdrag, eller i extremt allvarliga fall avskedande, om personen visat sig uppenbart olämplig. Domare i Sverige har ett straffrättsligt ansvar för tjänstefel.

Vi kan som ett exempel ta när en domstol  åsidosätter tvingande regler om kundstock och lojalitet i lagen om handelsagentur. Handelsagenturlagen stadgar att Huvudmannen är skyldig att handla lojalt och redligt mot handelsagenten och inte kränka dennes berättigade kundkrets eller ensamrätt. Bestämmelser om provision och efterföljande ersättningar är tvingande till agentens fördel och kan inte avtalas bort. Ett grovt rättegångsfel kan i detta fall vara (hämtat från verkligheten) att det föreligger anmärkningsvärda brister i domstolens handläggning av processen, exempelvis att en part inte fått komma till tals och åberopa sina bevis som är avgörande för målets utgång,  som att höra  vittnen som kan styrka att handelsagenten agerat lojalt i rättsfall där huvudmannen vare sig följt godkända och bevittnade avtal.

När det gäller en domstols utdragna handläggningstid  kan detta inte skyllas på målet har kunnat överklagas till högre rätt eller vilken specifik instans som gjort fel, utan på den enskilda domarens ansvar att följa gällande processregler.

Enligt svensk lag kan en domare som grovt åsidosätter sina skyldigheter dömas för tjänstefel oavsett målets överklagbarhet. Domstolen är alltid skyldig att driva ett mål framåt mot ett avgörande inom skälig tid, oavsett parternas agerande. Om en domare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot lagen och fördröjer ett mål avsevärt genom att t.ex. inte tillåta vittnen att höras som kan avgöra målet kan det prövas som att  tjänstefel begåtts enligt Brottsbalken. Justitieombudsmannen (JO) granskar oskäligt långa handläggningstider och kan inleda förundersökning mot ansvariga domare.

Den viktigaste delen i det tjänstemannaansvaret som träder i kraft den 1 augusti 2026 är införandet av brottet missbruk av offentlig ställning, ett breddat tillämpningsområde som inte bara gäller myndighetsutövning utan all offentlig verksamhet, samt en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel Införandet av 20 kap. 2 § BrB för att täcka in oönskade beteenden som inte ryms under det traditionella tjänstefelsansvaret. Den bredare tillämpning en gäller vid utövandet av offentlig tjänst, offentliga uppdrag eller annan offentlig verksamhet (till skillnad från tjänstefel som kräver strikt myndighetsutövning).  Det är straffbart om man med uppsåt bryter mot lag eller författning för att gynna sig själv eller någon annan, eller för att otillbörligt missgynna någon.

En domare som inte följer lagar och förordningar riskerar böter eller fängelse i högst två år riskerar och för grovt brott fängelse från ett år och sex månader upp till sex år. Detta gäller både anställda och uppdragstagare i stat, kommun och region samt förtroendevalda politiker. Minimistraffet för grovt tjänstefel höjs till fängelse i ett år och sex månader.

Att kraftfullare motverka korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan inom den offentliga sektorn är viktigt och den nya lagen är ett välkommet nytt verktyg för att göra just det.  Om t.ex. en domstol  försöker avvisa mål som aldrig prövats korrekt i någon domstol och som inte gått att överklaga på grund av att domstolen aldrig  prövat hela målet korrekt redan i första rättsinstans,  gör sig domstolen skyldig till grova rättegångsfel eftersom alla människor äger rätten till en ”rättvis rättegång.”

Utöver att välja representanter till parlamentet kan medborgarna stifta eller riva upp lagar direkt via folkomröstningar. Folket röstar ofta i regionala och nationella frågor flera gånger per år. Min uppfattning är att Schweiz är det land som bäst försvarar sina företagare och är att bra exempel på maktdelning där presidenten byts ut vart 4:e år. Schweiz har ingen enskild president som styr landet eller sitter i fyra år. Makten delas istället av en regering (Förbundsrådet) med sju jämställda ledamöter. Parlamentet utser årligen en av dessa rådsledamöter till förbundspresident för ett ettårigt uppdrag. Efter sitt år som president återgår personen till att leda sitt ordinarie departement på samma villkor som tidigare.

Det finns inte heller någon mandatbegränsning på fyra år för regeringsmedlemmarna, utan de väljs om av parlamentet vart fjärde år och kan sitta så länge de blir omvalda. De unika reglerna och strukturerna för det schweiziska presidentskapet fungerar i detalj enligt följande: Vicepresidenten tar traditionellt över presidentskapet nästkommande år, och uppdraget roterar mellan de sju ledamöterna i enlighet med deras tjänstetid (senioritet). Presidenten är primus inter pares (den främste bland likar) och har ingen vetorätt eller makt att fatta beslut över de andra ledamöterna i regeringen. Eftersom titeln rullar runt bland de sju medlemmarna är det mycket vanligt att samma person blir förbundspresident flera gånger under sin tid i regeringen.

Schweiz försvarar sin fria företagsamhet genom en medveten strategi med låga skatter, omfattande direkt demokrati, decentraliserat självstyre och strikt politisk neutralitet. Det fria näringslivet skyddas främst genom fyra grundpelare: Låg regleringsbörda och skatter: Staten håller byråkrati och inblandning i ekonomin till ett minimum, vilket underlättar företagande, innovation och global handel vilket i mitt tycke gör  att Schweiz  gått om Sverige där den europeiska omvärlden i tvingar medborgarna ser till att hålla sig undan krig och gör allt för att behålla  en stabil ekonomi, när  omvärlden som i dag inom hela Europa lider av krig och kaos och demokratiska länder inom EU tvingas upprusta för att kunna försvara sina intressen mot Ryssland folkmord i Ukraina där  presidenten Vladimir Putin är åtalad för de grova krigsbrott han begår i sina försök att återerövra hela Ukraina.

Schweiz har en betydligt starkare ekonomi och mer välmående  än Sverige. Schweiz har högre BNP per capita, mycket lägre arbetslöshet och en extremt låg inflationstakt. Detta har resulterat i att den schweiziska levnadsstandarden och köpkraften i dag är avsevärt högre än den svenska. Schweiz domstolsväsende präglas starkt av landets federala uppbyggnad och delas in i tre nivåer: kommunal, kantonal (delstatlig) och federal.

Eftersom Schweiz är en civilrättslig rättsstat är domstolarna i första hand tillämpare av följa gällande skrivna lagar, som inte alltid följs i Sverige , snarare än att skapa prejudikat.

Schweiz är en respekterad rättsstat och med direktdemokrati. Makten ligger nära folket och mänskliga rättigheter respekteras överlag. Landet har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter .

Att Schweiz har dragit ifrån Sverige ekonomiskt sedan 1980-talet beror främst på fundamentala skillnader i skattetryck, kapitalmarknader och institutionella strukturer. Medan Sverige expanderade den offentliga sektorn, höll Schweiz fast vid en fri marknad. Det är något som jag anser svenska medborgare måste tänka på när vi närmar oss höstens riksdagsval. Vilket parti man röstar på är ju vilket parti, som vill landets bästa, och ser till att den stagnation som Sverige nu befinner oss i upphör. För att stärka svensk ekonomi bör politiker och näringsliv börja med att fokusera på att säkra en stabil och billig elförsörjning, minska regelbördan och korta handläggningstiderna för företag, reformera kompetensförsörjningen för att matcha arbetsmarknadens behov, samt reformera den dysfunktionella bostadsmarknaden,  för att underlätta rörlighet och rekrytering.

Min egen uppfattning är Sveriges ekonomi måste förbättras dramatiskt och att  2026 års budgetproposition måste reformeras, för att skapa en bättre samhälle  när  det i vårt land  behövs närmare 95 miljarder kronor som anvisats till utgiftsområdet,  för rättsväsendet och  för att möta behovet av ökade resurser och fler fängelseplatser. Sveriges ekonomi och rättsväsende har under en längre tid utmanats av lågkonjunktur och kriminalitet. För att förstå helhetsbilden är det viktigt att väga dessa områden mot varandra när vi lägger våra röster i höstens val.