Behovet av en författningsdomstol har inte minskat

Joar Lindén, jur.stud och ordförande, Liberala studenter Skåne och Henrik Österström, jur.stud och styrelseledamot Liberala studenter Skåne förordar i en artikel i Dagens Juridik införandet av en författningsdomstol i Sverige. Sverige är ett av få länder inom den västerländska civilisationen som anser att en reell maktdelning i staten är något negativt. Bättre då att politikerna får härja lite som de vill med grundlagen – den är mera av ett nödvändigt ont.

Som de nämnda författarna skriver:

Det finns redan åtskilliga exempel på sådant förfarande där riksdag och regering i efterhand hänvisar till att de har etablerat ny sedvänja i strid mot gällande grundlag, vilket påstås motivera att grundlagen måste ändras ”.

Demokratin står således på en bräcklig grund utan en instans som övervakar att den demokratiskt grundade konstitutionen faktiskt upprätthålls även gentemot riksdagen om vi tillåter att sedvanerätten [eller medialt uppiskade opinioner] prioriteras över gällande rätt.”

Vissa har hävdat, som t.ex. den annars systemkritiske domaren Krister Thelin, att det räcker fullgott med domstolarnas normprövningsrätt. Men detta är ett otrolig defensiv hållning byggd på ihåliga argument.

Som artikelförfattarna säger:

Trots att normprövningsmakten har utvidgats innebär den fortfarande en mycket begränsad kontroll.”

Så är det.

Som jag skrev i mitt inlägg om behovet av en författningsdomstol i Sverige (och i mitt anförande i Almedalen 2016):

Lagprövningsrätten är ett fall framåt, men det finns inga garantier att en domstol verkligen gör en sådan lagprövning och man får på goda grunder anta att den statsrättsliga expertisen på tingsrättsnivå och även högre upp är begränsad. Till detta ska läggas den nuvarande politiserade utnämningsmakten där domare väljs ut av regeringen, vilket i sig riskerar en domarkår med inneboende politisk anpasslighet.

  • Lagprövningsrätten är inte heller av abstrakt typ d.v.s. kan ske innan en lag träder i kraft – vilket om den finns kan spara mycket lidande och onödiga processer i efterhand.
  • Lagrådet är en vingklippt institution, helt i linje med den rousseauanska grunden för vår nuvarande konstitution. RF 8 kap 21 §, sista stycket: ”Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.”
  • Konstitutionsutskottet är ett partipolitisk tillsatt organ som bekant inte hart någon reell konstitutionell kontrollfunktion med sanktionsrätt.

Se hela texten här >>

Tyvärr är allt detta något som svenska journalister och mediala “samhällsanalytiker” – i huvudsak skolade i en rousseauansk demokratisyn där folket på något mystiskt sätt tros representeras av politiker som samma folk inte ens har varit med att tillsatt p.g.a. ett defekt personvalsystem och partiledarstyrda namnlistor med knapptryckarkompanier – inte anser är av något av vikt och därför heller inte tar upp ämnet till diskussion. Locket på alltså.

Men varje person som värnar om rättssamhället och den grundlag i vilken de bräckliga mänskliga rättigheterna vilar inser att det är en skam att Sverige inte har en författningsdomstol. Nu gäller det att sätta press på ditt parti att adressera denna fråga. Vår barn och barnbarn kommer inte att tacka oss om vi inte försöker åstadkomma en förändring inom detta, liksom på alla andra defekta områden inom svensk politik. Vi kan börja senast i och med valet 2018.

Se de nämnda artikelförfattarnas text här >> 

Facebook Comments