Detta tal höls av ordf. för MRRS på Swexitdagen på Sergelstorg den 9 maj, 2026.
”Jag heter Leif V Erixell och är ordförande i Medborgarrättsrörelsen i Sverige. Vi är en ideell förening helt utan kopplingar till politiska partier. Vi är en helt självständig kraft i den svenska opinionsbildningen.
Vi arbetar för att stärka den svenska demokratin genom ökat folkstyre och att stärka grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och äganderätt.
Varför vi är här idag är för att stå upp för den svenska demokratin som ju de facto krymper i sin beslutanderätt för varje dag som går till förmån för de större länderna i EU och det enorma byråkratiska – och som en aggressiv cancer växande – maktkomplexet i Bryssel, ur vars labyrinter det ständigt strömmar kostsamma och för den svenska och europeiska ekonomin och vårt välstånd och frihet, destruktiva lagar och regleringar.
Det är klart att vi ska ha ett samarbete med Europa och det var ju det som svenska folket sade ja till i folkomröstningen 1994.
Tullfrihet, jättebra. Fritt kulturellt utbyte. Jättebra. Polisärt samarbete för att bekämpa gränsöverskridande kriminalitet. Jättebra.
Men vad har eurokraterna i Bryssel och de stora länderna i Europa med hur vi hanterar fisket i Bottenviken, hur vi hanterar vargstammen, vad vi gör med våra – för beredskap, natur och företag livsviktiga – mindre vattenkraftverk, vårt skogsbruk, hur vi hanterar frågan om ”klimatet” och vilka som ska sitta i våra företags styrelsen (där man nu kräver kvotering)? Förstås ingenting ur ett svenskt demokratiskt perspektiv.
Det har man inte med att göra i Bryssel eftersom i Sverige ska det vara svenska folket som bestämmer. Det står ju faktiskt grundlagen, första paragrafen:” ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”
Och det betyder att den inte ska utgår från Bryssel. Punkt.
EU-medlemskapet är ur denna synvinkel faktiskt inget annat än ett grundlagsbrott. Sedan hjälper det inte att man smugit in ett antal paragrafer, som knappt någon svensk fått ta ställning till i ett val som försöker nullifiera denna portalparagraf som 6 § 10 kapitlet där man överlåtit all beslutande rätt som inte rör statsskickets grunder till EU. Fullständigt häpnadsväckande att man lyckats smuggla in en sådan paragraf i grundlagen i princip helt utan debatt inför en valrörelse och ännu mindre en särskild folkomröstning i saken, vilket i en demokrati värd namnet bode varit självklart.
Överger man den principen – att i Sverige bestämmer svenska folket genom sina ombud över Sverige – vilket vår politiska klass tyvärr har gjort – så förtjänar man att kallas en fiende till den svenska demokratin. Och det är ingen åsikt det är ett faktum. Beräkningar visar att runt 50 % av de lagar och förordningar som tas i riksdagen har sitt ursprung i EU och samma sak – och sannolikt ännu mer – i kommunerna.
Låt os alltså slå fast: att krympa de domäner över vilka den svenska demokratin har beslutanderätt är demokratifientligt visavi det svenska folket och vår demokrati. Per definition. Det går inte att komma runt.
Svenska folket har heller aldrig någonsin sagt ja till den smygande maktöverföringen till centralisterna i EU som vår politiska klass låtit ske.
Att denna succesiva maktöverföring har varit demokratisk godkänt av folket i någon verklig och djupare mening, är helt enkelt inte sant. Väljarna har liksom i en slags naivt förtroende trott att våra politiker verkligen skulle värnande det nationella självbestämmandet, allt skulle ju bli så bra. Men nu drygt 30 år efter folkomröstningen så vaknar vi upp till det sorgliga faktum att det förtroendet har man tyvärr svikit.
Det är också helt uppenbart att EU för länge sedan skrotat den princip, den så kallade subsidiaritetsprincipen, som man sade skulle rädda det nationella självbestämmandet. Makten skulle stanna på de nivå som berördes av den sade man. EU skulle bara ta det som de enskilda länderna inte kunde hantera själva.
Och hur blev det? Nära nog ingenting är längre kvar av det nationella självbestämmande och därmed av den svenska demokratins omfång, dvs. den har krympt och fortsätter att krympa i takt med att regleringsfloden fortsätter att välla in.
Man talade t.ex. om att någon beskattningsrätt skulle EU aldrig få, inte en chans! Men nu ligger det skarpa förslag på bordet att man ska börja införa en EU skatt på företagen för att kunna finansiera alla de megalomaniska feltänkta projekt man drivit igenom som t.ex. coronafonden.
Den enorma och ständigt svällande EU-budgeten, (till vilka vi för övrigt är nettoinbetalare d.v.s vi betalar mycket mer än vi får tillbaka i den planekonomiska snurran), räcker inte längre för EU-kolossen omätliga hunger efter nya resurser. Det är rätt skrämmande faktiskt hur långt det har gått sedan 1994.
Jag avrunda med att kommentera en artikel i Aftonbladet idag som har rubriken ”Den som inte firar EU idag är en idiot”. Man blir så trött…
Alltså: Definierar man att demokrati i ett land är lika med nationellt självbestämmande – antingen via folkomröstningar som i Schweiz eller via ombud som i den representativa demokratin – och om man respekterar portalparagrafer i grundlagen som slår fast folkstyre och att man inte vill bli en dörrmatta för andra länder och en centralistisk utrikesbaserad byråkrati, vad är man då? Jo, då är man en äkta och sann svensk demokrat. Så vem är en idiot här egentligen?
Ni vet svaret.
Jag vill sluta med en uppmaning att stödja Medborgarrättsrörelsen i Sverige, Gå in på hemsidan mrrs.se och stöd oss i kampen för att bevara och stärka den svenska demokratin. Vi behöver verkligen en demokratisk Omstart i det här landet! Tillsammans kan vi göra skillnad.
Tack för ordet.
Facebook Comments