Riksdagen har beslutat om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar genom det nya brottet” missbruk av offentlig ställning”. Det är nu infört i brottsbalken och gäller från den 1 augusti 2026. Lagen gäller alla anställda och uppdragstagare inom stat, kommun och region, inklusive domare och politiker. Om svenska domstolar inte följer en tvingande lagstiftning av denna typ eller andra grundläggande rättsprinciper leder detta till att en dom kan överklagas till högre instans och att staten kan bli skadeståndsskyldig eller – som en slutsation – att Sverige fälls i internationella organ.
Konsekvenser på nationell nivå betyder ändring eller upphävande: En felaktig dom kan överklagas till en högre rättsinstans som hovrätt eller Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen, för att rättas till. En enskild person som drabbas av att en domstol bryter mot tvingande rätt – exempelvis EU-rätten eller Europakonventionen – kan kräva skadestånd av Svenska staten. Om en domare eller tjänsteman med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot sin tvingande plikt, kan det prövas som tjänstefel eller det nya brottet missbruk av offentlig ställning. Om svensk lag eller en dom i svensk domstol strider mot tvingande EU-rätt har EU-rätten företräde, och domstolen är skyldig att lämna den stridande svenska regeln utan avseende.
EU-kommissionen kan stämma Sverige inför EU-domstolen om landet systematiskt bryter mot EU-förpliktelser, vilket kan leda till höga böter.
Om konventioner (som Europakonventionen
(EKMR) åsidosätts kan avgöranden fällas av Europadomstolen, vilket innebär kritik mot Sverige och krav på upprättelse för den drabbade.
En domare som grovt eller upprepat åsidosätter sina skyldigheter skall anmälas till Statens ansvarsnämnd, vilket kan leda till disciplinpåföljd som varning eller löneavdrag, eller i extremt allvarliga fall avskedande, om personen visat sig uppenbart olämplig.
Domare i Sverige har ett straffrättsligt ansvar
för tjänstefel
.
Vi kan som ett exempel ta när en domstol åsidosätter tvingande regler om kundstock och lojalitet i lagen om handelsagentur. Handelsagenturlagen stadgar att Huvudmannen är skyldig att handla lojalt och redligt mot handelsagenten och inte kränka dennes berättigade kundkrets eller ensamrätt. Bestämmelser om provision och efterföljande ersättningar är tvingande till agentens fördel och kan inte avtalas bort. Ett grovt rättegångsfel kan i detta fall vara (hämtat från verkligheten) att det föreligger anmärkningsvärda brister i domstolens handläggning av processen, exempelvis att en part inte fått komma till tals och åberopa sina bevis som är avgörande för målets utgång, som att höra vittnen som kan styrka att handelsagenten agerat lojalt i rättsfall där huvudmannen vare sig följt godkända och bevittnade avtal.
När det gäller en domstols utdragna handläggningstid kan detta inte skyllas på målet har kunnat överklagas till högre rätt eller vilken specifik instans som gjort fel, utan på den enskilda domarens ansvar att följa gällande processregler.
Enligt svensk lag kan en domare som grovt åsidosätter sina skyldigheter dömas för tjänstefel oavsett målets överklagbarhet. Domstolen är alltid skyldig att driva ett mål framåt mot ett avgörande inom skälig tid, oavsett parternas agerande. Om en domare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot lagen och fördröjer ett mål avsevärt genom att t.ex. inte tillåta vittnen att höras som kan avgöra målet kan det prövas som att tjänstefel begåtts enligt Brottsbalken. Justitieombudsmannen (JO) granskar oskäligt långa handläggningstider och kan inleda förundersökning mot ansvariga domare.
Den viktigaste delen i det tjänstemannaansvaret som träder i kraft den 1 augusti 2026 är införandet av brottet missbruk av offentlig ställning, ett breddat tillämpningsområde som inte bara gäller myndighetsutövning utan all offentlig verksamhet, samt en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel Införandet av 20 kap. 2 § BrB för att täcka in oönskade beteenden som inte ryms under det traditionella tjänstefelsansvaret. Den bredare tillämpning en gäller vid utövandet av offentlig tjänst, offentliga uppdrag eller annan offentlig verksamhet (till skillnad från tjänstefel som kräver strikt myndighetsutövning). Det är straffbart om man med uppsåt bryter mot lag eller författning för att gynna sig själv eller någon annan, eller för att otillbörligt missgynna någon.
En domare som inte följer lagar och förordningar riskerar böter eller fängelse i högst två år riskerar och för grovt brott fängelse från ett år och sex månader upp till sex år. Detta gäller både anställda och uppdragstagare i stat, kommun och region samt förtroendevalda politiker. Minimistraffet för grovt tjänstefel höjs till fängelse i ett år och sex månader.
Att kraftfullare motverka korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan inom den offentliga sektorn är viktigt och den nya lagen är ett välkommet nytt verktyg för att göra just det. Om t.ex. en domstol försöker avvisa mål som aldrig prövats korrekt i någon domstol och som inte gått att överklaga på grund av att domstolen aldrig prövat hela målet korrekt redan i första rättsinstans, gör sig domstolen skyldig till grova rättegångsfel eftersom alla människor äger rätten till en ”rättvis rättegång.”
