Toppmötet med BRICS-organisationen i New Delhi den 12-13 september 2026 representerade hälften av världens befolkning och 40 procent av dess ekonomi. I centrum stod de elva medlemsländerna och inte hot. Länderna talar om ”win-win” och att finna former för att bygga världen ur 500 år av kolonialism, fattigdom och krig. Ett nytt system för internationella betalningar, BRICS Pay, sjösattes.I motsats till det amerikanska dollarsystemet har det ingen särskild valuta som skall vara reservvaluta. Alla valutor ska kunna användas för betalningar, som sedan kan kvittas mot varandra med en regleringsmekanism. BRICS har också den Nya utvecklingsbanken som redan framgångsrikt finansierat många stora projekt.Med det nya betalningssystemet har man nu löst detta problem, och kan nu aktivera banken för att främja samarbetet i hela Globala Syd.
Med kraftigt utökad kreditgivning för investeringar i energi- och infrastrukturprojekt. nvesteringskapital ska också kunna skjutas till i form av nationella valutor och genom garanterade investeringsplattformar för internationellt kapital. Ett stort lån ska ges till sydafrikanska projekt. Där skulle västländer som Sverige, med en ny regering och alla sina medborgare med afrikakontakter, kunna delta och sätta folk i arbete. Även Nigeria och Egypten planerar till exempel bygga egna handelsflottor för sina transporter kring Afrika. Tillsammans med Globala Syd kan vi ta itu med den pessimistiska synen på flyktingar och invandrare som delvis försvårar livet i Sverige. När länderna i Globala Syd utvecklar näringsliv och livsbetingelser genom BRICS kommer de skapa många fler attraktiva framtidsmöjligheter för deras ungdomar hemmavid.
Det är enda humana möjligheten att se till att den nya miljard unga afrikaner, som beräknas ha tillkommit år 2050, inte ska sätta sig i livsfarliga flyktingbåtar över Medelhavet men däremot kunna flyga till Europa som välbeställda turister. Sverige behöver haka på möjligheterna att delta i Globala Syds ekonomiska utvecklingsprojekt i Afrika som kommer att bli världens nya stora tillväxtregion. Det blir en mötesplats för företag och länder från hela världen. Sverige kan där finna vägar till fred och samarbete även med våra grannländer. På BRICS-mötet i New Delhi var varken Ryssland eller Iran isolerade. Putin togs emot som en rockstjärna, sa de kände indiske diplomaten M.K. Bhadrakumar i ett samtal med den norske professorn och poddaren Glenn Diesen.
När freden är säkrad behöver regeringen ta itu med den nya bostads- och bankkris som den avgående regeringen har bäddat för inför nästa år. Bostäderna måste räddas för svenska folket! Svenska staten har en låg statsskuld, ca 35 procent av BNP, men hushållen har uppmuntrats bygga upp en skuld på 5 590 miljarder kronor, motsvarande nästan hela BNP. Bostadslånen står för drygt 80 procent av denna summa. När förra regeringen såg miljoner svenskar bli känsliga för räntekostnader, manipulerade man ned inflationen och hindrade därmed räntehöjningar från Riksbanken. Inflationen minskades med 1,3 procentenheter med hjälp av halverad matmoms, sänkta lokalresekostnader och elstöd. Därför hotas de svenska bolånen av en inflations- och räntechock efter nyår då valfläsket försvinner samtidigt som räntorna i Sverige pressas uppåt av amerikanska räntehöjningar för att finansiera USA:s skenande statsskuld och gigantiska bristande spekulationsbubblor på Wall Street.
Donals Trumps och Netanyahus oprovocerade anfallskrig mot Iran har dragit i gång en ännu oavslutad enorm höjning av dieselpriser, elpriser och matpriser. Den kommande krisen för bolåneskulderna kan leda till en ny bankkris efter Kristerssons regering, likt efter Bildtregeringen, med förödande effekter på företag i hela landet. Bolånen måste skyddas från att vara bankernas krockkuddar i en bankkris. De måste flyttas ut ur bankerna till särskilda låneinstitutioner, s.k. bolånehypotek, som med statsgarantier kan ge lägre räntor och inte användas för att täcka bankernas förluster på andra lån för t.ex. spekulation. Riskerna är också stora för vanliga företag som tagit banklån.
I bankkrisen 1987-93 drevs 60.000 svenska företag i konkurs helt i onödan i konkurs, enligt Bankrättsföreningen.org. Det var denna uttaxering, ”bail-in”, från företagen som bekostade nästan hela räddningen av krisbankerna. Det värsta är att dagens EU-styrda bankräddningssystem också planerar att använda bankernas kunders tillgångar och stora bankinsättningar för att rädda bankerna. Den nya regeringen behöver därför i strid med EU-reglerna driva igenom en fullständig bankdelning där staten befriar sig från riskerna med bankernas kasinoverksamhet. Hela värdepappershandeln måste likt förr i tiden i Sverige, och i USA under Glass-Steagall-lagen, avskiljas från bankerna. Det som då blir kvar i bankerna är den samhällsviktiga affärsbanksverksamheten, dvs hantering av konton, betalningar och handelskrediter såväl som lån till värdeskapande investeringar.
Bygg Sverige! BRICS satsar på att bygga länder, därför måste en ny svensk regering inte bara skydda människor, företag och regioner från finanskraschen. Sverige behöver en utvecklingsfinansiering för att bygga bostäder, regioner, energi, kommunikationer, produktiva företag, lantbruk och modern infrastruktur. Som gamle finan(s)ministern Gunnar Sträng sa i sitt sista tal: ”Kom ihåg att ett land aldrig slutar byggas!” Sverige har möjlighet att göra som BRICS och skapa en utvecklingsbank för satsning utanför budgeten på fysisk infrastruktur. Den svenska utvecklingsbanken kan läggas under Riksgälden med finansiering från både Riksbank och kapitalmarknad (inkl. nu impotenta AP-fonder). Investeringar som ingår i stadsbudgeten måste flyttas ut till en särskild kapitalbudget skild från statens driftbudget.
Till skillnad från driftbudget behöver inte en kapitalbudget vara i balans. Fysiska statliga investeringar bildar säkerhet för upplåningen som därför kan expandera ända tills alla lediga produktionsresurser och utbildade arbetare i landet är i fullt arbete. En ny regering måste ses som en möjlighet till fred, internationellt produktivt samarbete, lösning på flyktingkriserna, på finanskrisen, på bostadskrisen, infrastrukturen underhållskris, arbetslösheten, befolkningskrisen och återskapa framtidstron.
Ulf Sandmark. Civilekonom, Schillerinstitiutet Sverige
Mats Lönnerblad, Författare, Bankrättsföreningen och Sveriges Bankunders Riksförbund
Facebook Comments