Vad är egentligen en konstitution?
Man kan något förenklat säga att ett lands konstitution är lika med dess grundlagar. I Sverige använder man ofta ordet ordet författning som då innefattar även vanliga lagar och förordningar – så det begreppet är inte helt kristallklart, men talar man om Sveriges författning så är det ingen tvekan om att man avser Sveriges konstitution eller som man vanligtvis säger: Sveriges grundlagar. Dessa är i själva verket fyra tillantalet: Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen. Men den viktigaste vad gäller de mänskliga rättigheterna är Regeringsformen (RF).
.
Etymologi
Konstitutionsbegreppet har sitt ursprung i latinet:
Konstitution (latin constitutio ’inrättning’, ’stadgad ordning’, ’beskaffenhet’, ’fastställande’, av constituo ’fastställa’, ’tillsätta’, ’stifta’,
’ordna’), en stats författning. (Nationalencyklopedin)
En bra beskrivning av de reella företeelser vi brukar sammanfatta i begreppet konstitution hittar vi i Encyclopedia Britannica, (webbversionen):
En samling doktriner och sedvänjor som tillsammans bildar de organisatoriska principerna i en politiskt styrd stat.
Denna definition är tämligen allmänt hållen men beskriver ändå väl att det handlar om de grundläggande spelreglerna för den politiska makten i ett samhälle samt att man i grundlagen säkrar de mänskliga rättigheterna från godtyckliga förändringar eller ignorering i det dagliga politiska arbetet.
Dessa kan ha utvecklats under lång tid och genom så kallad ”spontan ordning”, det vill säga ett inte helt medvetet fasthållande av vissa traditioner eller ”sedvänjor”, som i sig är så starka att inga allomfattande skrivna författningar anses nödvändiga. Storbritannien är ett typexempel på detta “system”.
.
Varför ?
Nu till från frågan vad är en konstitution till för, varför behövs en konstitution?
Det är tämligen självklart: utan gemensamma spelregler som de maktägande inte får bryta mot så öppnar man upp för usurpatorn, kaos, våldsregimer. Anarkisten som predikar ett samhälle utan stat, predikar i sista instans den starkes rätt. Det är ingen åsikt, det är ren logik. Statens våldsmonopol säkrar avtalsrätt inom sina gränser och ska skapa det lugn och den säkerhet som krävs för att människor ska kunna bygga sina liv i fred och frihet. För utan en stark stat som håller den skrupulöse maktmänniskan i schack – med sin snart ansamlade privatarmé – kan ingen trygghet och förutsägbarhet existera i samhället, lika lite ett välstånd uppstå och ännu mindre utvecklas.
Ett land med grundlagar är således ett land med lagstyre att skilja från personstyre.
I vårt land har denna tanke gamla anor. Vad sägs om detta från Upplandslagen från 1296:
Lag är stadgad och stiftad allt folket till ledning, både rika och fattiga,
och till åtskillnad mellan rätt och orätt. Lag skall iakttagas och hållas,
de fattiga till skydd, de fridsamma till frid, men de våldsamma till
skräck och näpst. Lag skall vara de rättrådiga och kloka till heder, men
de vrånga och okloka till rättelse. Land skall byggas med lag och ej
med våldsgärningar. Ty då går det landet väl, när lag följes.
.
Summering
En grundlag sätter reglerna för hur politiska ledare väljs och ställs till ansvar, slår fast institutioner och gränser för en balanserad maktdelning, ger anvisningar om hur rättssystemet ska arbeta samt regler för grundlagarnas helgd, övervakning och förändring. Slutligen, för att säkra konstitutionens fortlevnad, medborgarnas trygghet och landets geopolitiska integritet, krävs ett grundläggande maktsystem (rättsväsende, polis och försvar) för bevarande av rikets inre och yttre säkerhet. Ju mindre effektiva dessa sistnämnda krafter är desto större risk att medborgarnas trygghet äventyras och därmed också deras rörelsefrihet vilket till sist oundvikligen leder till ett ekonomiskt förfall, ökade konflikter och ett allmänt tilltagande samhällsförfall.
Det är många som idag känner att det är just till det tillstånd vi är på väg i Sverige idag. Det finns många oroande tecken. Just därför är det av största vikt att se till att vi har grundlagar som dels ger incitament till ett bra ledarskap och dels tvingar politikerna att prioritera de kärnfrågor kring en stark stats som nu så uppenbart försummats.
MRRS vill driva på för en genomgripande förändring av den svenska konstitutionen i avsikt att stärka demokratin, bättre säkra de mänskliga rättigheterna samt gör staten stark där den ska vara stark och lämna resten till andra maktnivåer och det civila samhället.
Facebook Comments