Civilisationen och ingenjörskonsten

Jag har mer och mer kommit till insikten att det som gör att civilisationer förtvinar och dör är oftast inte en invasion från ”barbarer” utan genom inbördes stridigheter (som i.o.f.s. kan triggas av ett stort inflöde av ”fredliga” men kulturfrämmande element), där eliter främjar sig från folkflertalet, suger ut dess resurser, förtrycker frihet och företagsamhet och eroderar civilsationes gemensamma ethos. Lägg därtill kompetensinfarkter inom olika områden – och särskilt så inom ingenjörskonsten – och fallrepet är nära.

Romarna, som exempel, var mästerliga ingenjörer med sina akvedukter, vägar, badpalats och annat. Det är sådant som får en civilisation att rulla och folk att acceptera det gällande styret. Men börjar infrastrukturen att svikta, underhållet utebli och till slut vattnet att sina, är slutet nära. När ingenjörerna tappar i kunskap och talang (genom t.ex korruption och flum inom utbildningen samt byråkratisering och dåliga incitament för företagande och innovation) är vi alla illa ute.

Jag skulle kunna skriva en längre essä om detta men jag lät istället AI generera en bild (klicka på den för att förstora).

Facebook Comments

Författare: Leif V Erixell

Författare samt kultur- och samhällsdebattör. Grundad i de samhällsfilosofiska klassikerna: Locke, Montesquieu, Constant, F A Hayek, Karl Popper m.fl. Hans senaste böcker är Om den civila freden, Omstart Sverige samt nu senast Den svenska statsideologin och Samhällspolitisk ordbok (finns i internetbokhandeln). Samtliga på Nordberghs förlag. Ordförande för MRRS sedan 2016.