Ledare i Medborgarrätt (nr 3, 2007):
Grundlagen är anti-liberal
�S� h�r ser det inte ut i normala konstitutionella demokratier av v�sterl�ndskt snitt�, s�ger Ratiochefen Nils Karlson om den svenska grundlagen (se sid 6-7).
I 1974 �rs regeringsform koncentrerades all makt till en enkammarriksdag. Alla inslag av maktdelning slopades � avsiktligt. D�varande justitieminister Lennart Geijer (s) sa inf�r beslut om ny grundlag:
�Att den i nu g�llande regeringsform �nnu formellt kvarst�ende maktdelningsprincipen d�rmed f�rsvinner ser jag som en betydande vinning och ett v�sentligt inslag i reformen.�
Syftet med att ers�tta 1809 �rs regeringsform var allts� att f� bort maktdelningen. D�rmed kom Sveriges grundlag mer att likna Sovjetunionens �n v�stliga demokratiers.
Montesquieus maktdelningsl�ra �r det effektivaste verktyget f�r att skydda medborgarna fr�n statligt maktmissbruk. Och Gustaf Petr�n s�g genast att den nya regeringsformens brister skulle utg�ra ett farligt hot mot medborgarnas frihet. Det var d�rf�r han startade Medborgarr�ttsr�relsen i november 1974.
Och Petr�n har f�tt r�tt.
P� vissa punkter har brister r�ttats till. Successivt har r�ttighetskatalogen i grundlagen (RF 2 kap) ut�kats och genom att Europakonventionen inf�rlivats med svensk r�tt, vilket Krister Thelin p�pekar (sid 4-5).
Men p� andra punkter kvarst�r bristerna och de problem som Petr�n varnade f�r har blivit besannade.
Slappheten inf�r medborgarnas friheter och den bristande respekten f�r r�tts�kerheten har blivit allt v�rre i svensk politik. Lagr�dets yttranden, som formuleras av landets h�gsta jurister, blir ignorerade i allt st�rre utstr�ckning.
Under f�rra mandatperioden struntade regeringen i 55 procent (!) av Lagr�dets varningar om brister i lagf�rslag. Det visar Henrik Borg i rapporten Lagr�det � R�ttss�kerhetsgaranti eller ren formalitet? (Timbro)
Ett exempel �r lagen om minkuppf�dning som skulle bli s� h�rd att den i praktiken innebar f�rbud att bedriva denna n�ring. Det godtycke som uppst�r n�r tillf�lliga majoriteter i riksdagen kan inskr�nka n�ringsfriheten och andra medborgerliga friheter, visar att Sverige har en anti-liberal grundlag. (Minklagen f�rsvann d� det blev borgerlig majoritet i riksdagsvalet 2006.)
St�rkt grundlag med sm� medel
D�rf�r �r det viktigt att forts�tta f�ra fram Gustaf Petr�ns kritik � inte minst nu n�r grundlagsutredningen ser �ver v�r konstitution.
Och sm� f�r�ndringar kan medf�ra n�rmast revolutionerande f�rb�ttringar. N�r det exempelvis g�ller det kommunala sj�lvstyret � detta specifikt svenska inslag av federalism � kan kommunerna frig�ras fr�n riksdagens toppstyrning inom g�llande grundlag. Det enda som kr�vs �r att �uppenbarhetsrekvisitet� och grundlagens skrivning om kommunerna (i RF 1:7 och 8:5) tolkas annorlunda �n idag. D� skulle den n�rdemokratiska arenan, som st�r f�r huvuddelen av v�lf�rden, kunna st� emot riksdagens interventionism.
I dag tolkas det kommunala sj�lvstyret som n�gonting riksdagen n�r som helst kan inskr�nka. Det �r en orimlig tolkning. Om uppenbarhetsrekvisitet � d v s att domstolar bara f�r ingripa mot en lag som strider mot grundlagen om det �r ett �uppenbart� brott mot grundlagen � tas bort, s� kan riksdagens kl�fingrighet i kommunala angel�genheter stoppas av domstolarna (se mer i Federalism p� svenska, Ratio).
Det skulle inneb�ra en dramatisk vitalisering av n�rdemokratin. De kommuner som har stark socialistisk majoritet kan obehindrat h�ja kommunalskatten till det dubbla och genomf�ra socialistiska experiment. P� samma s�tt kan kommuner med stor borgerlig majoritet s�nka kommunalskatten och �verl�ta �t civila samh�llet att finna lokala l�sningar p� olika angel�gna samh�llsfr�gor.
F�rfattningsdomstol naturlig utveckling
Men f�r att l�ngsiktigt garantera en liberalare konstitution kr�vs st�rre f�r�ndringar. En f�rfattningsdomstol skulle utg�ra en s�dan garanti. N�got Gustaf Petr�n arbetade f�r, genom att h�vda Europakonventionen.
Och nu n�r denna europeiska r�ttstradition �r en del av den svenska, blir en f�rfattningsdomstol inget �nytt och fr�mmande inslag� i svensk r�tt, s� som en del vill h�vda.
Om riksdagens lagar kan �verpr�vas i Strasbourg (Europa-domstolen) och i Luxemburg (EG-domstolen), d� borde lagpr�vning ocks� kunna ske h�r hemma � i en svensk f�rfattningsdomstol.
Dick Erixon
Tillbaka