Så stärker vi rättssamhället och fördjupar den svenska demokratin – Medborgarrättsrörelsen i Sverige

Konstitutionella frågor

Stora och viktiga grundlagsfrågor som till exempel avsaknaden av en författningsdomstol (ett rekvisit i nära nog alla civiliserade länder) eller att införa en andra kammare och respektera subsidiaritetsprincipen (verklig maktdelning mellan centralmakt och regioner) eller att minska antalet ledamöter i riksdagen (för att höja kvalitén) eller att införa beslutande folkomröstningar – tas sällan eller aldrig upp till debatt av det konstitutionellt ointresserade/okunniga och därför status quo-bevarande media- och kulturetablissemanget. Detta gör att demokratin, i en sklerotisk process, inte nöjaktigt kan reformeras utan riskerar att stelna och bli allt mindre funktionsduglig. Det vill vi ändra på genom att föra upp dessa och sammanhängande frågor på dagordningen.

Kärnfunktionerna och de grundläggande rättigheterna

Statens kärnfunktioner har försummats under lång tid. Som exempel så har varken Försvarsmakten eller Tullen under åratal fått det de begär för att upprätthålla en acceptabel nivå visavi sina ytterst rimliga mål i sina verksamheter – och det fattas åtminstonde 10 000 poliser. Notabelt är att försvar och rättsväsende – dessa för frihet, trygghet och samhällskontraktets bevarande centrala funktioner – bara belastar runt 5 % av statsbudgetens omslutning. Så det är inte det att det fattas pengar. Det är helt och hållet en fråga om den politiska maktens prioriteringar. Dessa prioriteringar vill vi försöka ändra på. Vi tror det är få vuxna medborgare som inte skulle inse det livsviktiga i denna uppgift. Stöd oss gärna i den.

Äganderätt och yttrandefrihet

Går vi till de grundläggande rättigheterna utan vilket inget välstånd och ingen verklig frihet kan finnas, så finner vi att den för välståndsbyggande så centrala äganderätten undergrävs av ideologiskt motiverade miljöaktivister som är fientliga till privat ägande och som nu är drivande på många Länsstyrelser och i Skogsstyrelsen. Samtidigt kommer signaler om tilltagande korruption inom kommunerna vad gäller tillsyn av och respekten för lagar och förordningar: inte minst kring äganderätten och byggandet – samt hur upphandlingar hanteras (se länklistan).

Sedan har vi den minst lika centrala yttrandefriheten. Här finner vi att den svenska regeringen ”har en dialog” med ledare för plattformar som Facebook och Twitter för att kväsa yttrandefriheten. Det kallas för att bekämpa ”hat och hot” (”hat” kan, genom att analysera konkreta fall, definieras som hård kritik mot det som generellt anses som vänsteråsikter: det vill säga kritik mot personer som förordar mångkultur, radikalfeminism eller öppna gränser för migration). Det hela blir inte bättre av en drakoniskt både utformad och tolkad hatbrottslagstiftning där författare och debattörer som lägger ut omslag på böcker som religiös satir eller som jämför religiöst oljud med åsneskrik dras inför domstol och inte obetydliga skattemedel läggs ned på dessa fall – varefter de i en någorlunda vuxen domstol blir frikända. Samtidigt läggs svåra brott som anmälda våldtäkter på hög på grund av uppgiven ”resursbrist”. Allt detta behöver förändras om inte tilltron till staten ska urholkas ytterligare. Under tiden man analyserar hur denna hatbrottslagstiftning bättre kan harmoniera med en nödvändigt vid yttrandefrihet och dessutom appliceras konsekvent bör en polismakt med resursbrist fokusera helt och hållet på att beta av liggande våldsbrott.

Yttrandefrihet eller åsiktskorridor?

Toleransen för avvikande åsikter är på många håll minimal: människor förlorar sina arbeten för att de baktalats av icke-frihetliga personer eller för att de sympatiserar med ett visst demokratiskt parti (se länklistan för exempel). Den så kallade åsiktskorridoren är på många håll lika smal som syrefattig och ogin – och den är dessutom ofta hårt vinklad mot ett viss håll: det icke-socialistiska, icke-identitetspolitiska, icke-radikalfeministiska/genusmetafysiska – för att inte tala om de med socialkonservativa åsikter. De har det inte lätt. Ett land kan inte utvecklas och inte kallas sig fritt med sådan brist på tolerans i debatten och sådana repressiva och mekanismer i spel: som t.ex. att man istället för saklig argumentation drar igång drev för att människor som har rätt till sina offentligt uttryckta åsikter ska tystas och t.o.m. bli av med sina arbeten och sin försörjning.

Det som beskrivs ovan tycks tyvärr utveckla sig till ett långsamt eroderande av det så viktiga förtroende mellan medborgarna och staten där respekten för dessa två grundläggande rättigheter undermineras. Därmed hotas själva samhällskontraktet – och det är förstås ytterst oroande för landets framtida utveckling.

Demokratin, medierna och rättsväsendet

Det bristfälliga ledarskapet

Möjlighet att utkräva personligt ansvar för ett bristfälligt politiskt ledarskap vid ett val är minimala det vill säga vi har ett ur demokratisk synvinkel ytterst medborgarovänligt valsystem som är riggat för ett partiledarvälde med vidhängande knapptryckarkompanier. Här behövs reformer: bland annat en både höjd rösträttsålder och höjd ålder för att bli invald samt obligatoriska digitala vitböcker för blivande politiker: vad de vill göra innan val och vad de gjort under den valperiod de valts för.

Kanske man också borde pröva val i enmansvalkretsar. Allt för att öka transparensen/genomlysningen, mognaden och kraven på de som aspirerar på att bli lagstiftare – och sedan knyta de som klarar detta närmare till sina väljare – för att de dels inte ska bli marionetter till partiledningarna och dels riskera att hamna i ideologiska bubblor utan nödvändig verklighetskontakt med sina uppdrags-givare.

Mediernas makt och ansvar

Medborgarna får bara en möjlighet att påverka politiken vart fjärde år och då ta ställning till ett paket av saker som partierna i fråga arbetar för och medierna fokuserar på. Viktiga frågor riskerar att kamoufleras eller nedprioriteras inte minst av de statligt kontrollerade medierna vilka agerar mer som maktens försvarare än dess granskare. Det kan handla om sådana saker som att “Sverige går bra nu” när i själva verket har en av de sämsta utvecklingarna i hela Europa av BNP per capita, antal migranter som de facto väntas anlända i relation till den torgförda ”åtstramningen” eller kostnaderna för invandringen. Bevis för detta är lätta att hitta i t.ex. den nyss genomlidna valrörelsen. Den så viktiga journalistiken ”tredje statsmakten” – inte minst den s.k. ”Public Service” som tvångsfinansieras av medborgarnas pengar – måste bygga på fakta och inte lies by omission – lögner eller halvsanningar genom utlämnande av fakta.

Domstolarnas förfall

Inom rättsväsendet förekommer jävsbedömda kotterier som Hilda och Ruben som utifrån könskollektivism väljer ut domare till rättsväsendet. Möjligheten till överklagande av domar har kraftigt begränsats och i de högre domstolarna avslås ofta prövningstillstånd utan motivering. Det är också oroande att domstolarna generellt tycks ha politiseras utifrån straffientlig agenda, inklusive att utvisningar av utländska brottslingar ej utdöms trots att lagen möjliggör det samt att de utvisningar som döms inte sällan upphävs i högre instans.

En tillfällighet eller ett utslag av dessa domstolars sammansättning och politiserade syn på migration och invandring? Något står inte rätt till här. Med betoning på rätt – och rättsmedvetande. Det politiserande nämndemannasystemet måste hur som helst bort. Det svär mot den grundläggande maktdelningsprincipen utan vilken verklig oväld i domstolsväsendet inte kan garanteras. Det folkliga deltagande kan ske genom införandet av ett jurysystem med inlottade oförvitliga medborgare utan partipolitisk anknytning.

Medborgarrättspriset

Vi räknar inte med snabba resultat. Men någon måste driva det nödvändiga förändringsarbete som krävs och förhoppningsvis kan leda till att i varje fall dina barn och barnbarn får ett bättre Sverige att leva och verka i. Ett av de sätt vi vill göra detta på att är att belöna andra som också driver opinion för samma gemensamma grundläggande mål: en sekulär stat där svensk lag gäller överallt i riket, det svenska språket som det sammanhållande kittet i riket, och nyckeln till både arbetsmarknaden och vår historia, ökad rättssäkerhet och trygghet på gator och torg, ökad maktdelning, en fördjupad demokrati byggd på verkligt folkstyre och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter som äganderätt och yttrandefrihet. Detta gör vi via bland annat genom Medborgarrättspriset, som delas ut varje år med diplom SEK 25.000.* Det kräver dock att vi har medel att göra det. Allt stöd för att kunna fortsätta dela ut detta välkomnas varmt.

Räkna inte med att politikerna utan starka ”blåslampor” i ryggen kommer att göra nödvändigt förändringsarbete. Vi behöver ditt stöd för att bidra till att detta sker.

Bli medlem! Donera! För en bättre framtid för kommande generationer!
Tänk på oss i ditt testamente!

Postgiro: 19 69 92-2 | Swish: 123 036 42 81 |

Vid donationer om SEK 5 000 eller däröver ingår, förutom ett diplom som tack, ett livstids medlemskap i MRRS.

Tack för ditt värdefulla stöd för ett friare, tryggare och mer demokratiskt Sverige!

* 2018 gick Medborgarrättspriset till Rebecca Weidmo Uvell.

__________________________________________________

Några relaterade länkar/källor

Facebook Comments

Författare: Leif V Erixell

Författare samt kultur- och samhällsdebattör. Grundad i de samhällsfilosofiska klassikerna: Locke, Montesquieu, Constant, F A Hayek, Karl Popper m.fl. Hans senaste böcker är Om den civila freden, Omstart Sverige samt nu senast Den svenska statsideologin och Samhällspolitisk ordbok (finns i internetbokhandeln). Samtliga på Nordberghs förlag. Ordförande för MRRS sedan 2016. Visa alla inlägg av Leif V Erixell

Konstitutionella frågor

Kärnfunktionerna och de grundläggande rättigheterna

Äganderätt och yttrandefrihet

Yttrandefrihet eller åsiktskorridor?

Demokratin, medierna och rättsväsendet

Det bristfälliga ledarskapet

Mediernas makt och ansvar

Domstolarnas förfall

Medborgarrättspriset

* 2018 gick Medborgarrättspriset till Rebecca Weidmo Uvell.

Några relaterade länkar/källor

Konstitutionella frågor

Kärnfunktionerna och de grundlägande rättigheterna

Demokratin, medierna och rättsväsendet

Medborgarrättspriset

Mer om MRRS

Facebook Comments

Författare: Leif V Erixell