En pågående nationell skandal

”Det är alltså helt vanliga medborgare som får betala notan med pengar och otrygghet för att regeringen inte förmår sätta dit kriminella. Oerhört få brott utreds och ännu färre leder till en fällande dom. Åtta av tio som i dag döms till böter kan inte betala dem, av anledningen att de är just kriminella (Svensk Handel, 2017). Straff uteblir alltså helt och hållet. Således stänger butiker och folk flyttar. Men ansvaret ligger varken på enskilda näringsidkare eller kommuner. Detta är ett statligt misslyckade.”

 

Den svenska staten ligger i topp i välden när det gäller att dra in ekonomiska resurser/skatter från medborgarna men klarar likväl inte av sin kärnfunktion: att på ett övertygande sätt skydda medborgarna mot brott och att på allvar ta bort dem som begår dem från gator och torg.

Trots att alla vet att de som begår dessa socialt och  samhällsekonomiskt destruktiva stölder och rån (för att inte tala om de personliga traumatiserande effekterna) merendels är unga eller mycket unga personer vägrar regeringen att sänka straffmyndighetsåldern – och borttagandet av åldersrabatterna ligger i långbänk och är hur som helst en halvmesyr.

Slutsatsen kan inte bli annat än att den nuvarande lagstiftaren månar mer om brottslingarnas väl och ve än om medborgarnas. Det är precis så man sliter sönder ett samhällskontrakt – uppifrån. Det gamla talesättet tycks återigen stämma in: fisken ruttnar från huvudet.

Den s.k. Age Crime Curve visar att de flesta brott begås av ungdomar och kan man då låsa in dem längre tider (för mognad och studier i särskilda ungdomsfängelser) så vinner alla på det. Således vore det logiskt och ur alla rimliga synvinklar motiverat att ta bort alla ungdomsrabatter, sänka straffmyndighetsåldern drastiskt och införa längre straff för dessa grupper. Men i Sveriges feminiserade, brottslingsursäktande lagstiftning (en giftig restprodukt från 1970-talets vänsterdominans inom lagstiftningen) är det precis tvärtom. Resultatet av detta ser vi nu i Ronneby och runt om i landet dag ut och dag in.

Och vad gör regeringen?

Allt – utom det som krävs. Det är tragiskt hur svensk “demokrati” gång på gång kastar upp politiker till den exekutiva politiska makten som inte är vuxna sin uppgift, vilken alltid först och främst måste vara att säkra den inre och yttre säkerheten – inklusive rättssäkerheten – för de medborgare för vars skulle demokratin och den exekutiva politiska makten är skapad.

Vill du se ett recept på en alternativ konstitutionell ordning – vilken förr eller senare måste till om vi ska överleva som en sammanhållen nation med inre fred – se boken “Omstart Sverige” av undertecknad. Nuvarande regeringsform plus valsystem är ett hafsverk, en centralistisk skvader. Folkstyret som det oreras om i portalparagrafen, och som MRRS ska verka för, är det inte mycket bevänt med. Politikerväldet är i det stora hela orubbat. Någonting är således grundläggande fel med ramverket för politiskt beslutsfattande i det här landet.
Det måste vi ändra på. 

Länken till den smärtsamma men viktiga artikeln från vilken det inledande citatet är taget hittar du  här >>.

________________________________________________________________________

 

Stöd Medborgarrättsrörelsen i Sverige – MRRS! Tillsammans med dig kan vi bli en kraft att räkna med i det oundgängliga och viktiga reformarbete som väntar i vårt land.

Årsavgiften är minimum SEK 300:- Vid SEK 5000:- eller mer blir man ständig medlem och erhåller ett stiligt diplom som tack och bekräftelse på det livslånga medlemskapet. Självklart får du stödja oss med valfritt belopp utan att bli formell medlem. Varje bidrag är välkommet!

Betala till Plusgiro 19 69 92 – 2 eller Swish1230364281

Facebook Comments