Strandskyddet är orimligt – gör om lagen – skriver Can Savran och därmed göra det möjligt att bygga vid stränder i glesbygd. Det kan man bara hålla med om. Men det finns ett annat argument, nämligen att strandskyddet strider mot både grundlagen och den Europeiska Konventionen för de Mänskliga Rättigheterna (EKMR). Regeringsformen 2 kap. 15§ säger bl.a. ”Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten”.
Äganderätten är helt grundläggande för det samhällsskick vi har och som varit så framgångsrikt. Därför är skrivningen i Regeringsformen 2 kap. 15§ för skydd av äganderätten viktig. Men ett tillägg har gjorts varvid ”allemansrätten” har överordnats skyddet för äganderätten.
Hur detta har kunnat ske? En regelrätt konfiskation av fastighetsägares förfogande till att i vissa fall egendomen blivit värdelös. En förklaring är att vänstern i Sverige har liten eller ingen respekt för ägandet. Så här skrev Ingvar Carlsson i Tiden 1989: ”Svensk socialdemokrati fann i sin praktiska politik ganska snabbt, att det oftast gick att erövra bestämmanderätt utan att ändra den formella äganderätten.” Socialdemokratins Sverige har därmed grovt och medvetet brutit mot Europakonventionen avseende markägares rättigheter. Vad har borgerliga partier gjort? Vilka har svikit? Vilka är beredda att återställa egendomsskyddet?
Självklart skall det finnas stränder för det rörliga friluftslivet men det måste finnas en balans mellan det rörliga och fasta friluftslivet. Och respekt för äganderätten. Och respekt för EKMR som fastslår att begränsning av ägarens disposition av sin mark skall vara nödvändig, ändamålsenlig och proportionerlig.
Bengt Holmgren
Nätverket Rätt Strandskyddat
Äganderättsombudsman för Medborgarrättsrörelsen i Sverige
Facebook Comments