Bankernas bristande etik och moral 

Det som finansanalytikerna och media  både i Sverige och utomlands har missat är att hela världen  i dag är ett stort hav av utbredd korruption och penningtvättsskandaler, som omgående måste åtgärdas. När krisbankerna faller, som jag skrivit om i flera av mina artiklar och böcker, som sker med jämna mellanrum, får allmänheten och företagen betala notan.  

När investerare börjar förlora pengar lyfter de bara ut sina riskpapper ur sina portföljer och låter andra stå för notan. Det är därför vi måste införa ett nytt ekonomisystem som handlar om bankdelning, där bankernas riskavdelningar inte längre får några bistånd när det är kris. När bankerna inte längre finner  några incitament att uppföra sig ordentligt finns det inte  längre några incitament att inte stjäla. Utan bromsklossar kastar sig många banker åter ut i en orgie av korruption och penningtvätt. Det använder sig av många olika verktyg, utan att det finns något rättsväsende som i tid kan hejda dem. Myndigheterna kommer att stå lika  maktlösa som vid tidigare bankkriser.

Under sovjettiden var Rysslands rikaste person ungefär sex gånger rikare än den fattigaste. Vid millenieskiftet  hade däremot den rikaste personen blivit 250.000 gånger rikare än den fattigaste, skriver finansmannen Bill Browder i sin bok: Mitt krig mot Putin. Låt mig därför ge några färska exempel på några storbanker i väst som redan har bötfällts för vad de ställt till med för att de hjälper olagliga spekulanter – tvätta sina pengar rena – och föra över dem till andra länder.

Credit Suisse tvingas betala böter, till New York State Department of Financial Services, för en rad brott kopplade till valutahandel. Det uppger Bloomberg News. Bankens valutahandlare har under flera års tid använt sig av olika chattforum för att sinsemellan dela med sig av konfidentiell kundinformation samt försökt samordna affärer för att manipulera valutor och referensräntor. Den schweiziska storbanken Credit Suisse är skyldig till anklagelserna om att ha hjälpt amerikaner att undanhålla miljarder dollar i skatt. Banken kommer nu att tvingas betala över 2,5 miljarder dollar (drygt 16 miljarder kronor) i böter, enligt USA:s justitiedepartement, enligt beslut i november 2022. 

Credit Suisse har nått en förlikning i Frankrike som innebär 230 miljoner euro – över 2,5 miljarder kronor – i böter för anklagelser om penningtvätt. Den schweiziska banken redovisar därför ett svagare resultat för det tredje kvartalet 2022 och tillkännager en omställningsplan inklusive kapitalanskaffning  via aktieförsäljning till ett värde av 4 miljard schweizerfranc. Men även svenska banker har brustit i tillsyn och fått betala stora böter för vad det ställt till med. I Sverige har Swedbank fått betala mest.

Swedbank AB får en varning och har betalat en sanktionsavgift på fyra miljarder kronor för allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker. Finansinspektionen (FI) har undersökt Swedbank AB:s styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i bankens dotterbolag i Baltikum. FI:s undersökning har genomförts i samarbete med tillsynsmyndigheten i Estland. FI har dessutom undersökt bankens arbete för att motverka penningtvätt i sin svenska verksamhet. FI:s slutsats är att Swedbank har haft stora brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker i sin baltiska verksamhet. Banken har inte heller levt upp till kraven i penningtvättsregelverken i sin svenska verksamhet.

SEB får en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 1 miljard kronor för brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker. FI:s undersökning visar att SEB:s dotterbanker i Baltikum har varit utsatta för förhöjd risk för penningtvätt. Dels på grund av det geografiska läget, dels för att kunder med högre risk för penningtvätt stått för en ansenlig del av dotterbankernas affärsvolymer och transaktioner.FI bedömer att bankens brister under undersökningsperioden inneburit att banken inte levt upp till de krav som lagen kräver.

Nordea får också en varning. Nordea har betalat en straffavgift på 50 miljoner kronor. FI har undersökt hur Nordea har följt reglerna om penningtvätt och terrorismfinansiering, särskilt vad avser riskfyllda kundgrupper och områden. FI har även undersökt hur Nordeas interna styrning och kontroll har fungerat på detta område. FI:s utredning visar
att Nordea under flera år har haft stora brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Bristerna har varit betydande och av systematisk karaktär samt funnits i samtliga av FI granskade områden. Nordea har därmed även brustit i sin skyldighet att upprätthålla en tillfredsställande intern styrning och kontroll. De aktuella bristerna är allvarliga. Mot bakgrund av de åtgärder banken numera vidtagit är det dock tillräckligt att meddela Nordea en varning som förenas med en straffavgift på 50 miljoner kronor.

Genom bankernas nätverk  så äger och kontrollerar bankerna i dag alla människor, företag, staten och främmande länder blivit slavar bundna av internationella bankirerna som styr ekonomin. De internationella bankirerna har lyckats att göra mer än att bara kontrollera penningmängden. I dag skapar de i själva verket penningmängden, samtidigt som de gör som det ser ut som de den skapas av regeringen. Det är detta försåtliga mönster måste brytas. 30 procent av de pengar som skapas av bankerna skapas ju med hjälp av bokföringsposter som investeras för deras egen räkning.

Vad jag själv nu hoppas på att vår nya regering sätter sig in i vad som sker i vårt land och vidtar åtgärder så att åtminstone Sverige slipper de tidigare bankkriser som varit förödande för svensk ekonomi. Nu när höga elkostnader  och inflationen äter upp vår ekonomi och det råder krig i Europa gäller det att skapa ett hållbart ekonomiskt system som värnar om långsiktighet i vårt ekonomiska system i stället för den spekulationsekonomi  som för närvarande råder. Vad jag redan kunnat konstatera och redan skrivit om är vad som hände under den självförvållade svenska bankkrisen 1987–1993 och under den globala bankkrisen 2007–2013 och kommer att hända på nytt när nästa bankkris kommer om vi inte vidtar omedelbara åtgärdar – och skiljer mellan produktion och spekulation genom en ny svensk banklagstiftning.

Facebook Comments