Farhågorna bekräftade – Brå kraftigt politiserat

Brå har ju länge fått kritik för att inte ta fram relevant brottsstatistik och för att vara väldigt lyhörd för signaler från politiskt håll gällande vad man får och inte får forska om trots att det i ursprungsinstruktionen för Brå tydligt står bidra till kunskapsutvecklingen inom rättsväsendet”. Det står alltså inget om att hänsyn ska tas till “känslig” information som kan vara negativ för t.ex. den förda migrationspolitiken.  Men nu har den av falsarier uppbyggda försvarsmuren rämnat och även om personerna som deltar i rapporten från Linköpings universitet är anonyma så finns det inga som helst skäl att anta att forskarna hittat på sina rön. Men mer lär följa och en konkret visselblåsare (förmodligen pensionerad) kommer förhoppningsvis att framträda så småningom.

Här är de första artikeln >>>  (tyvärr bakom en betalvägg). Fler lär följa. Här är själva rapporten >>>. 

Hur som helst är detta en stor skandal och vittnar om en långt gången röta i statsapparaten resulterande i ett svek mot och kränkning av medborgarna som ju inte ansetts vuxna att klara av sanningsenlig information om brottsligheten baserat på etnicitet och ursprung. För det är självklart att det är det det handlar om – och inget annat.

Det är vidare allvarligt eftersom om medborgarna inte får den fulla informationen, kan man heller inte göra informerade val när det gäller att väga olika partiers politik mot varandra i ett val. Vi riskerar då att få en falsk felviktad demokrati där partier får fler röster än de har förtjänat och skulle ha fått om alla kort legat på bordet, medan andra som fått sin politik och analys bekräftad, skulle ha fått fler. Sveket är såldes dubbelt.

Inför senaste valet hjälpe jag MED – Medborgerlig samling–  med ett projekt (ej medlem idag) som gick ut på att trimma alternativt lägga ned svenska myndigheter som ansågs bära dödkött eller vara så fyllda med aktivism att en nedläggning var enda möjligheten. Jag fick Brå på min lott. Myndighet föll i den sistnämnda kategorin och det oundvikliga förslaget blev nedläggning. Du hittar min analys och förslag på vad man skulle ha istället här: Brå – LeifVE_NY Om intresse finns mera på lösningsförslag än på analysen så finns dessa på sid 5–6.

_____________________________________________

 

Stöd Medborgarrättsrörelsen i Sverige – MRRS! Tillsammans med dig kan vi stärka friheten, rättstryggheten, medborgarskapet och folkstyret i Sverige!

Årsavgiften är minimum SEK 300:- Vid SEK 5000:- eller mer blir man ständig medlem och erhåller ett stiligt diplom som tack och bekräftelse på det livslånga medlemskapet. Självklart får du stödja oss med valfritt belopp utan att bli formell medlem. Varje bidrag är välkommet!

Betala till Plusgiro 19 69 92 – 2 eller Swish1230364281 

 

Yttrandefriheten under attack

Två representanter för det fyraprocentsparti som driver socialdemokraterna framför sig i regeringen  – Miljöpartiet – har i en artikel i Expressen (>>) gått ut och redovisat hur man totalt missuppfattat den för samhällsutvecklingen och medborgarrätten så viktiga yttrandefriheten. Här nedan kommer en analys kring på vilket sätt de missförstått saken. 

Yttrandefriheten är av central betydelse för att kunna kontrollera makten och då särskilt den exekutiva politiska makten samt statens olika organ. Detta eftersom staten sitter på både lagstiftningsmakten och våldsmonopolet (visserligen svårt att tro på sistnämnda i dagens Sverige, men så är det) och dessa två instrument kan alltid missbrukas mot den i sammanhanget skyddslöse medborgaren som måste kunna höja sin röst mot missförhållanden eller rent förtryck. Lägg till detta den oundgängliga möjligheten att belysa korruption och missförhållanden överallt i samhället så att dessa fenomen inte kan bita sig fast och växa, vilka de oundvikligen gör i stater där yttrandefriheten är svag eller till stora delar i statens kontroll.

Det säger sig självt att yttrandefriheten för att vara effektiv måste vara:

a. Oberoende av den stat och de politiska partier man ska granska

b. Att yttrandefriheten i sig är vid så att inte staten och politiken kan inskränka kritik med moraliserande pseudo-argument som “missaktning” (dvs där inget hot om våld eller uppvigling förekommer).

c. Att marknaden för publicistik är så öppen och icke-monopoliserad som möjligt.

De två miljöpartisterna anför däremot följande [mina kommentarer inom klammer]:

”En hörnpelare i vår demokrati är den fria och oberoende pressen som granskar oss som har makt och beskriver vad som sker i samhället.”
[Oberoende måste förstås betyda oberoende av bidrag från den stat man ska granska! Allt annat är Orwellskt nyspråk.]

”Runt om i landet kämpar medier just nu för att överleva.”
[Fast alternativa medier frodas. Att etablerade systemvänliga medier kämpar för att överleva borde rimligen ha att göra med att de inte levererar den information medborgarna söker – som t.ex. sanningen om rättspolitikens misslyckande och migrationspolitikens effekter och kostnader.]

”Därför har regeringen stärkt mediestödet för kommersiella medier”
[Kommersiella medier är inte kommersiella om de inte kan stå på egna ben på en marknad!] ”…och beslutat om villkor som gör att public service står fortsatt starkt” [d.v.s. försöka  behålla sin förmåga att leda nyhetsurvalet och nyhetstolkningen av det som sker inom staten och politiken d.v.s. av de om finansierar dem …]

”Att stärka medierna är att stärka demokratin.”
[Fast endast om medierna kan stärka sig själva genom att appellera till läsarnas intressen och behov. Konstgjord andning via bidrag som dessutom medvetet undantar de nya icke politiskt korrekta medierna är inget annat än att ge konstgjord andning till medier som borde få lämnas åt sig själva med samma villkor som alla medier på en marknad och om de misslyckas lämna plats för det som bättre möter de behov människor har på en verklig tredje statsmakt och som kan fullfölja sitt uppdrag för yttrandefriheten utan dessa miljöpartisters övertydliga politisering.]

Vidare:

…en parlamentarisk kommitté tillsatts som ska se över om rasistiska organisationer bör förbjudas.

Med tanke på att partier, skribenter och medborgare som varit starkt kritiska till den förda migrationspolitiken inte sällan kallats för ”rasister”(eller ännu värre) bör man hysa stor oro inför denna groteska politisering av det fria ordet.

Man talar också från vänsterns och multikulturalisternas sida ofta om ”hatbudskap” vilket dock aldrig ges någon närmare definition. Man blir varse vad de menar genom att titta närmare på vad som pekas ut och det allt som oftast en bestämd och uppriktig kritik mot deras egen politik – särskilt så migrationspolitiken eller kritik, av islam eller islamska påbud mot t.ex. kvinnor vad gäller deras klädsel, värde och och beteende.

Vi behöver USAs yttrandefrihet inte Mp:s och Morgan Johanssons politiserade strypningar! Utvecklingen borde vara tvärtom mot den som initieras av den nuvarande exekutiva politiska makten.

Moderaten Henrik Sundström skriver på Nyheter idag, mycket klokt:

Den amerikanska konstitutionen förbjuder helt statliga ingrepp i yttrandefriheten, alltsedan 1791. Den amerikanska demokratin har sannerligen inte gått under för det, inte heller har där byggts några utrotningsläger. Sedan mer än 200 år har de amerikanska domstolarna skapat en rättspraxis som noga skiljer mellan den principiella rätten att kränka andra å ena sidan, och brottsliga gärningar som hot och uppvigling å den andra.

Men här i Europa lever och frodas de statliga ingreppen i yttrandefriheten. Det kriminaliserade området utökas ständigt, och nya grupper som anses skyddsvärda av den svenska lagstiftaren kommer med regelbundenhet. Men hjälper det? Det tycks vara föga känt att Tyskland redan från 1920-talet hade kraftfulla lagar som förbjöd hets mot folkgrupp.

Ett hundratal åtal väcktes mot ledande nazister, men det hindrade inte partiet från att växa. Tvärtom fick processerna motsatt verkan, de snarare hjälpte nazisterna till makten.

Överhuvudtaget handlar mänskliga rättigheter om att medborgarna har rätt till en privat sfär bortom statens kontroll, och ett skydd för den enskilde från statens ingrepp i liv, frihet och äganderätt – oavsett med vilka förment goda intentioner dessa ingrepp görs.
( >>)

Amen.

PS
Miljöpartisterna skriver också: ”Vi måste också arbeta för att skapa ett samhälle där människor känner sig delaktiga och där alla barn och unga får växa upp och känna framtidstro.”
Samtidigt bedriver detta parti en exempellös alarmism kring ”klimathotet” som driver många unga människor att bli deprimerade inför framtiden. Detta är inte mindre ovärdigt och oförlåtligt när det faktiskt finns noll (0) empiriskt stöd för att denna alarmism och oror är berättigad.

Se här (>>) för en genomgång av empiriska data gällande korelationen ökade mängde koldioxid och allmänt mänskligt elände. Alarmismen är som framgår helt ogrundad.
Här en artikel som visar hur bedrägligt alarmisterna använder data för att istället blint lita på vidlyftiga och genuint osäkra projektioner om framtiden – som ständigt falsifieras (>>).

 

_____________________________________________

 

Stöd Medborgarrättsrörelsen i Sverige – MRRS! Tillsammans med dig kan vi stärka friheten, rättstryggheten, medborgarskapet och folkstyret i Sverige!

Årsavgiften är minimum SEK 300:- Vid SEK 5000:- eller mer blir man ständig medlem och erhåller ett stiligt diplom som tack och bekräftelse på det livslånga medlemskapet. Självklart får du stödja oss med valfritt belopp utan att bli formell medlem. Varje bidrag är välkommet!

Betala till Plusgiro 19 69 92 – 2 eller Swish1230364281

 

Kort om rättsmedvetandet – och samhällskontraktet

Tingsrätten bedömer att dessa yrkestjuvar inte ska dömas till fängelse, trots hög risk för återfall i brott, ovilja att delta i frivårdens behandlingsprogram och en lång rad av tidigare domar.

Rätten menar att villkorlig dom bör räcka för den ene och att tre veckors samhällstjänst ska få den andre att upphöra med sin brottslighet.

Av det totala värdet på 126 988 kronor, som de kom över genom sina brott, döms de att betala 51 767 kronor i skadestånd till de drabbade.

Vi kan vara ganska säkra på att de inte kommer att betala detta, men även om de skulle ”göra rätt för sig” så tjänar de 75 221 kronor på affären.
Inte så dåligt betalt för tre veckors ”Samhällstjänst”.

Södertälje TR. Mål nr: B 2626-19

 

Om rättsmedvetandet

Rättsmedvetandet är inget entydigt begrepp. Man kan säga att det manifesterar sig som en aspekt av människors uppfattning om rättvisa. Rättvisa i sin tur kan i juridiska sammanhang definieras som att en destruktiv handling som ett brott mot person eller egendom ska får ett straff som ligger i proportion dels till åsamkade skada och dels i relation till förövarens historia och sannolikheten för återfall i brott. Om den senare är hög bör också straffet vara högre förutsatt att domarna dömer utifrån brottsoffrens synvinkel d.v.s att skydda hederliga medborgare från att bli utsatta för brott och därmed olika svårighetsgrad av personlig traumatisering.

Om domarna istället har brottslingarna väl och ve som prioritet blir straffen per automatik i den lägre straffskalan. Domarna tar då risken att allmänhetens förtroende för det juridiska systemet eroderar tillsammans med samhällskontraktet, av den enkla anledningen att domarna så uppenbart missar den uppgift de hederliga hårt arbetande medborgarna har god anledning att tycka och tro: nämligen att det rättssystem de finansierar ska vara på deras sida i första hand.

I ovanstående fall från tingsrätten i Södertälje torde det vara uppenbart för var och en (utom domstolen själv och kanske någon marxistisk kriminolog) att domarna i detta fall är:

1. ett hån mot varje rimligt definierat rättsuppfattning och därmed sammanhängande rättskänsla samt

2. att domstolen de facto släppt tanken på att prioritera brottsoffren i det de dels bortser från de dömdas brottshistorik och dels fabricerar domskäl som inte har någon som helst grund i de dömdas visade karaktär och brottshistorik samt att de slutligen dömer ut ett skadestånd som bekräftar just detta.

Denna utveckling hos domstolarna med förövarfokus (en rest från 1970-talets ideologiska vänsterdominans) måste brytas.
Det som står på spel är samhällskontraktet.
Det som väntar om det till slut bryts vill vi inte ens tänka på.

Läs hela flödet av kommentarer till nämnda dom  här >>

En pågående nationell skandal

”Det är alltså helt vanliga medborgare som får betala notan med pengar och otrygghet för att regeringen inte förmår sätta dit kriminella. Oerhört få brott utreds och ännu färre leder till en fällande dom. Åtta av tio som i dag döms till böter kan inte betala dem, av anledningen att de är just kriminella (Svensk Handel, 2017). Straff uteblir alltså helt och hållet. Således stänger butiker och folk flyttar. Men ansvaret ligger varken på enskilda näringsidkare eller kommuner. Detta är ett statligt misslyckade.”

 

Den svenska staten ligger i topp i välden när det gäller att dra in ekonomiska resurser/skatter från medborgarna men klarar likväl inte av sin kärnfunktion: att på ett övertygande sätt skydda medborgarna mot brott och att på allvar ta bort dem som begår dem från gator och torg.

Trots att alla vet att de som begår dessa socialt och  samhällsekonomiskt destruktiva stölder och rån (för att inte tala om de personliga traumatiserande effekterna) merendels är unga eller mycket unga personer vägrar regeringen att sänka straffmyndighetsåldern – och borttagandet av åldersrabatterna ligger i långbänk och är hur som helst en halvmesyr.

Slutsatsen kan inte bli annat än att den nuvarande lagstiftaren månar mer om brottslingarnas väl och ve än om medborgarnas. Det är precis så man sliter sönder ett samhällskontrakt – uppifrån. Det gamla talesättet tycks återigen stämma in: fisken ruttnar från huvudet.

Den s.k. Age Crime Curve visar att de flesta brott begås av ungdomar och kan man då låsa in dem längre tider (för mognad och studier i särskilda ungdomsfängelser) så vinner alla på det. Således vore det logiskt och ur alla rimliga synvinklar motiverat att ta bort alla ungdomsrabatter, sänka straffmyndighetsåldern drastiskt och införa längre straff för dessa grupper. Men i Sveriges feminiserade, brottslingsursäktande lagstiftning (en giftig restprodukt från 1970-talets vänsterdominans inom lagstiftningen) är det precis tvärtom. Resultatet av detta ser vi nu i Ronneby och runt om i landet dag ut och dag in.

Och vad gör regeringen?

Allt – utom det som krävs. Det är tragiskt hur svensk “demokrati” gång på gång kastar upp politiker till den exekutiva politiska makten som inte är vuxna sin uppgift, vilken alltid först och främst måste vara att säkra den inre och yttre säkerheten – inklusive rättssäkerheten – för de medborgare för vars skulle demokratin och den exekutiva politiska makten är skapad.

Vill du se ett recept på en alternativ konstitutionell ordning – vilken förr eller senare måste till om vi ska överleva som en sammanhållen nation med inre fred – se boken “Omstart Sverige” av undertecknad. Nuvarande regeringsform plus valsystem är ett hafsverk, en centralistisk skvader. Folkstyret som det oreras om i portalparagrafen, och som MRRS ska verka för, är det inte mycket bevänt med. Politikerväldet är i det stora hela orubbat. Någonting är således grundläggande fel med ramverket för politiskt beslutsfattande i det här landet.
Det måste vi ändra på. 

Länken till den smärtsamma men viktiga artikeln från vilken det inledande citatet är taget hittar du  här >>.

________________________________________________________________________

 

Stöd Medborgarrättsrörelsen i Sverige – MRRS! Tillsammans med dig kan vi bli en kraft att räkna med i det oundgängliga och viktiga reformarbete som väntar i vårt land.

Årsavgiften är minimum SEK 300:- Vid SEK 5000:- eller mer blir man ständig medlem och erhåller ett stiligt diplom som tack och bekräftelse på det livslånga medlemskapet. Självklart får du stödja oss med valfritt belopp utan att bli formell medlem. Varje bidrag är välkommet!

Betala till Plusgiro 19 69 92 – 2 eller Swish1230364281

Eventuell ny rättspraxis oroar

Myndighetsaktivismen sprider sig. Regeringen rör sig inte i frågan. Tvärtom. De agerar med tyst medgivande.
Inte heller oppositionen tycks ha något att anföra, vilket är om möjligt ännu mer oroande.

Ta t.ex. fallet  där politiker i Varberg anmält ensamkommande för att de ljugit om sin ålder och därmed otillbörligen tillskansat sig fördelar via skattemedel. I stället för att utreda enligt anmälan avser nu åklagaren att istället utreda anmälarna!

Att en åklagare låter meddela att hon, i detta fall, inte ens avser utreda urkundsförfalskning som nyanlända kan misstänkas för i vissa fall utan istället öppna en förundersökning om falsk angivelse utan att veta om anmälan saknade eller inte saknade grund. Detta är en ny rättspraxis för åklagare.”

”Kammaråklagare Ingela Svensson (V) är bara det senaste exemplet på hur långt från Axel Oxenstierna som Sverige utvecklats. Ett Sverige där semipolitiska åklagare som Svensson men även andra statliga tjänstemän som de som undertecknade 261-listan inte längre gör någon hemlighet att de kommer låta sin egen värdegrund stå över Regeringsform och underliggande lagar.”

Läs hela artikeln om detta här >>

Denna lista torde ytterligare stärka bevisen på den bedrövliga trend:

Fler exempel:

Vi har vid flera tillfällen kunnat läsa om tjänstemän som agerar som myndighetsaktivister med egna agendor. Här är några exempel:

  • Vattendirektivet tolkas i direkt kontrast till EU-kommissionens uttalade innebörd, vilket visar sig bero på tjänstemän.
  • Luciatåg i skolorna stoppas utan föregående politisk diskussion.
  • Ett antal tjänstemän på Utrikesdepartementet ifrågasätter nästa regering eller regeringsunderlag.
  • Anställda inom socialförvaltningen i en kommun kräver att nämndens förtroendevalda ordförande avsätts på grund av ett olämpligt uttalande.
  • Skogsstyrelsen tvingar skogsägare att stämma staten för att få de ersättningar de har rätt till.
  • Vapenlicensansökningar avslås med hänvisning till icke existerande regler om vapnets utformning.
  • En artinventerare på länsstyrelsen, som har makt över beslut om skogsavverkning, är samtidigt på sin fritid aktiv som skogsaktivist och undervisar om hur man kan stoppa avverkningar.
  • Stadsrevisionen i Borås riktar skarp kritik mot kommunstyrelsen för att som det heter: ”det inte går att skilja på vad som är fakta och politiskt tyckande i beslutsunderlagen”.

Läs hela artikeln här >>

Läs även detta >>

och det här >>

Denna utveckling är ytterst oroande och inte i linje med vad medborgarrätten kräver som är en opartisk byråkrati som följer lagar och förordningar samt ett starkt tjänstemannaansvar där byråkrater kan straffas för överträdelser. Sistnämnda ska berömvärt nog återinföras enligt ett beslut av riksdagen 2018, men ännu har regeringen inte effektuerat detta. Det  är svårt att tolka detta som annat än en medveten obstruktion.

Skog eller strand – samma äganderätt!

Staten kan inte ha en inställning till äganderätten i skogen och en annan till äganderätten till strandnära mark. Men det är just detta man har gett uttryck för genom att frågan behandlas så olika i de två direktiven. Det är ju samma typ av inskränkningar i äganderätten det handlar om. Äganderätten för fastighetsägare längs våra stränder är inte mindre viktig än äganderätten för skogsägare.

Slutsatsen är att den särskilda utredaren av strandskyddet i dessa frågor måste vägledas av de uttalanden och principer som återfinns i direktiven till utredningen om skogen. Detta bör formaliseras i tilläggsdirektiv.”

 

Läs hela denna viktiga artikel  (och delta i diskussionen) här >>